Italien Tresenda ...

 Mysigt att vakna till kyrkklockan och ljudet av skrattande röster, vi hade sovit riktigt bra.
Vi tar en runda i byn, roligt att se hur det ser ut i dagsljus. Kvällen innan hade jag sett på Google maps att det skulle finnas en tygbutik, där och då i mörkret blev jag väldigt fundersam. Kändes tveksamt eller hur men man vet ju aldrig. På dagtid såg det lika illa ut som på kvällen, den butiken hade nog upphört för länge sedan. Det luktade mögel när man stod utanför hahaha det fanns nog en anledning till att den var stängd.

Bakom oss där vi stod, rann floden Adda, som förresten mynnar ut i Comosjön. Där var det full fart med gummibåtar, rafting.

På andra sidan floden växte vinrankorna och högst upp såg man ett kyrktorn, långt till vänster i bild.

Och plötsligt befinner vi oss på vägen som ringlar sig upp mellan vinrankorna.

Kvällen innan kom vi åkandes någonstans på dessa berg.

Man får inte vara höjdrädd eller ha svindel när skörden ska ske, det är riktigt brant.

Högre och högre upp kom vi och då kommer man till det där beslutet: skulle vi fortsätta eller vända ner? Det var ju inte alls tänkt att vi skulle upp och gå bland vinrankorna, utan vatten och alldeles för mycket kläder på oss.

Vi bestämde oss för att fortsätta, det skulle finnas en krog däruppe, så det var bara att knalla på.

Vi hittar krogen och såg fram emot något att dricka och äta. Men där gick vi på en nit, vi beställde två öl på italienska, men vi blev aldrig serverade. Såg att han ställde in två glas med öl i ett kylskåp men sedan hände inget mer. Efter 15 minuter gav vi upp och gick ner igen till byn.

På vägen ner, passerade vi under ett av de stora kastanjeträden som vi hade sett med de stora gröna taggiga bollarna. I de bollarna ligger det två-tre kastanjer. Nu vet vi att det är de ätliga kastanjerna som man även rostar och använder i mat och bakning. Nu på hösten har alla restauranger/café någon sorts efterrätt/bakelse med just Vermesell=kastanjer som då är i kräm konsistens. Ser ut som mörk brunrosa spagetti.

Vermesell ligger under grädden.

När vi väl kom ner hade vi gjort 10km, vilket kändes i benen. Man är inte van att gå i sådana lutningar.
Fick se vackra färger på berg och himmel. 

Kram Yvonné