Jakten På Norrsken ...

Vi har som sagt påbörjat jakten efter Norrskenet uppe i norra Sverige.
Inte alltid att man tar den närmaste vägen när man har husbil, blir lite som att köra dit näsan pekar. 
Efter samtalen med Garmin, som nämndes i föregående inlägg, kom vi ut ur Stockholm och körde upp till  Dala-Järna. Hade läst att Anette, som har bloggen Husbilkorsotvärs köper hårt bröd på Pyramidbageriet i Hulån, Dala-Järna. Annars brukar vi köra till Leksandsbröd stora butik men det är roligt att pröva något nytt. Vi kom fram vid 16-tiden och det finns en gårdsbutik med självbetjäning, väldigt smidigt då deras öppettider är 06-21 och betalning sker med Swish. Mellan månd-torsd klockan 09-15, finns personal på plats. Olika storlekar på förpackningar och det finns även kartonger med 1,2kg 2:a hands sortering.
Vi köpte några olika sorter bröd.

Därifrån gav vi oss iväg till Falun där våra vänner väntade på oss med middag. Övernattade uppe vid Gruvan, där vi var helt ensamma. Eftersom vi var så sena hann vi inte gå runt och titta, vilket vi har gjort tidigare. Nu blev vi hämtade av vännerna och vi fick en mysig kväll tillsammans med god mat. Glömde bort att ta kort, vilket var synd. 

***
 Följande morgon gav vi oss av mot Bjursås med ett stopp strax utanför Falun där väg 69 börjar, vid sjön Varpan. Vi tankade och tog en promenad i Hälsans Stig, där den gamla hyttplatsen med kopparhantering på 1400-talet var. Den gamla landsvägen upp till norra Dalarna och vidare till Norge började här, vilket man kunde se på en gammal milstolpe.

Efter den bensträckaren vi gjorde runt sjön, fortsatte vi till Bjursås, där min väninna från Zell am See var på besök hos sin bror. Där blev det fika med en väldigt god nybakad äppelkaka.  

Jätteroligt att träffas en stund innan vi fortsatte vidare med ytterligare ett fikastopp vid en fors.

Dagens etapp slutade uppe på Älvros Naturcamping, där vi också stod ensamma.

Passade på medans solen fortfarande var upp att gå över bron med älven Ljusnan under fötterna. På andra sidan bron, gjorde vi ett besök till Älvros gamla kyrka. Först trodde vi att kyrkan var öppen eftersom vi kunde öppna ytterdörren och kom in i lilla hallen. Men längre än så kom vi inte, fick nöja oss med ett foto av dörren och genom fönstret.
Kyrka har funnits på platsen sedan sent 1500-tal. Den kyrkan som finns idag är från 1739 och en av landets fyra kyrkor som har stjärnvalv i trä. Synd att vi inte kunde komma in.

Det lilla vi kunde se genom fönstret var fina målningar.

Utanför på anslagstavlan var bild och information om kyrkan, nog är det speciellt målat.

 Vid 19 tiden gick vi ut och tittade ifall man kunde se något av kommande norrsken. Gäller att klä på sig ordentligt med mössa vantar.

Ytterligare en timme senare hann vi se lite av norrskenet innan det försvann bakom molnen.

Följande morgon efter frukost, åkte vi vidare.

Kram Yvonné

Älvdalen Del 3 ...

När vi vaknade följande morgon, var det ljust och visst blir man lite nyfiken på hur det såg ut eftersom det var kolsvart när vi parkerade.

Platsen hittades i Park4night  och är en lägerplats som de tidigare platserna och kostar 60kronor.

N61* 18" 24"  E13* 43´ 25" 

Dimman låg lite mellan trädstammarna och ut över älven när jag gick ner till lägerplatsen

Efter frukosten rullade vi vidare tills vi kom ner till orten Älvdalen och Morins bageri. Det gamla kondiset som vi alltid stannar till vid för en fika och pratar med ägarinnan. Det är roligt att det fanns kvar, för gången innan när vi var där, var ägarinnan lite bekymrad över sin bagare som var krasslig. Nu hade hon fått tag i ytterligare en bagare som hjälper till. Den här gången köpte vi med oss lite gosaker eftersom det var lite tidigt med sötsaker. 

När vi kom fram till Falun stannade vi vid Lugnet för att fika.

Bakelsen har fått sitt namn efter dansbandet Larz-Kristerz, som är från Älvdalen. 
Gräddbullen, var absolut den godaste jag ätit. Måste nog åka tillbaka snart och äta en till mums.

Många många år sedan vi varit i Lugnet. Så vi passade på att titta runt och tog banan upp till hopptornen och skidmuseum. Den biljetten fick man köpa inne i det nybyggda badhuset som var precis bredvid. 

En stor info tavla med spår och spåravgifter. Blev lite förvånad att det kostar att åka längdskidor. Här var det gratis upp till 25år, sedan kostar det att åka i spåren. Vet att längdåkning kostar nere i Schweiz och Österrike men hur är det här hemma, har jag ingen aning om. Kanske någon vet?

Under den stora bruna högen som ser ut som sand, finns det snö, som är väl inpackat.

Vi hade lite knappt om tid och valde att ta banan upp.

I det högsta tornet finns det ett Skidmuseum som man kunde besöka, vilket vi gjorde. 

Tänk vilka skiddräkter dom hade förr.

Backhopparen Jan Boklöv som började med V-stilen, i mitten av 1980-talet. Tänk vilket liv det blev bland domarna när han hoppade och gav honom lägre stilpoäng. Idag hoppar alla med V-stilen.

Det är hissnande att kliva ut så högt upp i tornet, det kändes att det blåste. Aldrig att jag skulle kasta mig ut. 

Ett stopp i Avesta där Armand Duplantis nya världsrekord hade ändrats på ribban. 

6,23 är riktigt högt, speciellt när man står under ribban. 

Grattis till honom.

Och hem kom vi innan solen gick ner och det blev mörkt. 
Sedan hade vi lite lingon att rensa.

Kram Yvonné