Italien Passo Tonale Och Passo dell Aprica ...

 När vi följande morgon vaknade och såg att det hade snöat ganska långt ner på bergen. Var vi glada att ha lämnat den passvägen bakom oss. 
Det här är områden som är kända just för sin skidåkning och även cykel. Giro`d Italia gick bland annat över Passo Rolle, som vi körde igår. När vi kör dessa passvägar och sedan tittar just på cyklisterna som också kör dessa pass. Då blir man lite rädd, hur kan dom våga kasta sig utför med sina smala däck på sådana vägar, hua hua och fort kör dom också. 

Plötsligt kom det massor med rullskidåkare förbi där vi stod. Det visade sig att det skulle vara VM här i Val di Fiemme på rullskidor, dagarna efter. Nu höll dom på att träna. Vi såg några av de svenska tjejerna som stakade förbi. 
Ukrainska laget lika så och det lastades ut stavar och skidor.

Det hade varit roligt att stanna kvar och tittat på tävlingarna. Men väder appen visade allt annat än bra väder. Vilket också stämde när det var dags för tävlingarna, ösregn. Men det hindrade inte svenska Linn Sömskar att vinna tre guld, ett silver på fyra dagar och dessutom den totala världscupen. Med det som facit, visst hade det varit roligt att varit kvar och sett det. Men inte med det regnet som kom, nej nej.

Vi forsatte bort från regn och snö, på väg S48, medans vädret var fint.

När man kommer som vi gjorde uppifrån bergen och ser ner i dalen. Vilka enorma fruktodlingar som breder ut sig. De svarta näten är till för att skydda frukten från hagel, inte från fåglar, som vi trodde.

Korsar väg A22 och tar väg S43 som i Val di Sole övergår till S42. Det är också väldigt fina skidområden i princip hela vägen upp och där cykeltävlingarna också genomförs.
Vi passerar avfartsvägen upp till Madonna di Campiglio och kommer till slut upp till Passo del Tonale 1883meter.

Bergen runt omkring är cirka 3000meter, liften går dit och det finns en glaciär där upp. Vi blev sugna på att få åka skidor där, för nerfarterna var det inget fel på. Nu är det inget som kommer att ske men drömma kan man alltid göra. 

Om man anstränger sig så kan man se små röda "prickar" i den gröna skogen. Det är liftkorgarna som går upp till 2585meter och där får man byta till nästa som tar en ända upp till 3000m.

En del av alla nedfarterna.

Där uppe fanns en ställplats och vi velade lite ska vi stanna eller inte. Men vi bestämde oss för att rulla vidare ner till orten Edolo.

Hittade en plats utmed en liten fors, jag var ganska trött på ratta runt i kurvorna. Allt var frid och fröjd tills jag gick ut och såg mig omkring. Upptäckte då en skylt, från andra hållet än varifrån vi kom. Vid kanten av vägen som var lite gömd av trädgrenarna: förbudsskylt för husbilar. Ajaj en sådan skylt var inte bra att övernatta bredvid. 
Suck det var bara att ge sig ut på vägen igen. Jag tittade inte så noga på kartan, det såg ut att vara en bra rak väg till orten Tresendo och det skulle inte bli mörkt än på ett tag, så.
Jösses säger jag, vilken väg vi fortsatte på. Den som jag trodde skulle vara bred och rak, gå nere i dalen blev totalt motsatsen. Första vänstersvängen ut från tvärgatan i byn, så bar det iväg uppför. Jag sa till Jakob: det här måste vara fel, vi ska inte åka uppför igen, vi ska ju ner. Och så fortsatte det dessutom smalt utan mittlinje, ni vet med sådana där spännande kurvor som man inte har en möjlighet att se vad som kommer ske runt kröken. Nu var klockan dessutom efter klockan 16, ni minns kanske vad jag nämnt om att inte köra efter det klockslaget. Fast i det här läget hade vi inget val, bara att följa vägen, den ena kurvan efter den andra uppåt. Plötligt var vi i nästa skid och cykleort, Passo dell Aprica 1181meter. 
Sedan bar det utför med besked, säkert en fin smal väg men för mig, där och då var jag inte på humör att skratta, det var bara att ratta, det kan jag lova. 
När klockan var 19,30 och handbromsen drogs åt och motorn stängdes av, hade vi varit på rull i 8,5 timme och kört 22mil. 
Det som var positiv att vi körde så sent, var att trafiken hade lugnat sig med de större fordonen. Inga obehagliga möten så man måste backa eller skrapa bilen mot något som sticker ut.
I Tresendo stod vi tillsammans med personbilar, utmed floden och en kyrkklocka som slog varje kvart och spelade lite extra musik på vissa tider.

Vi somnade ovaggade efter en promenad utmed floden och husen.

Kram Yvonné