onsdag 30 oktober 2024

Tyskland Speyer Och Rhendalen ...

 Dagen innan hade vi gjort det stora tekniska museum bredvid ställplatsen. Nu när solen sken var det dags för en promenad genom parken, bort till den stora Domkyrkan.



Domkyrkan är romersk-katolsk och den största bevarade romanska kyrkan i världen och dessutom ett
världsarv.
Även det en kyrka som har förstörts rivits antänts och gravar som grävts upp och plundrats, däremellan har kyrkan byggts upp. Målningarna vittrade sönder och i mitten av 1960-talet renoverades kyrkan och de flesta freskmålningar togs bort och återställdes till det romanska utseendet.
Kyrkan är 134 meter lång, nästan 38 meter bred, och det högsta tornet av de två, är dryga 71 meter.






Jakobspilger 
Auf dem weg nach Santiago de Compostela 
En fin staty som stod på gatan en bit från kyrkan.


***
Tillbaka vid ställplatsen bestämde vi att fortsätta resan och åkte mot Rüdesheim för att följa Rhendalen. Att välja Moseldalen när molnen började bli mörka, var inget för oss. Har nämligen varit i Moseldalen ett antal gånger och var gång har solen lyst, med sin frånvaro. Därför blev det Rhendalen, visserligen har vi varit där också men det fanns en tanken att gå upp till Lorelei klippan och sitta utmed Rhen i solskenet. Men vi lämnade det med en tanke, ingen sol där heller, gjorde ett stopp i fina Bacharach för lite inköp.





Vi rullade vidare efter att tittat i appen Park4Night där vi hittade en plats i Neuwied, som visade sig bli bra att sova på. Dagens etapp blev 18 mil.
Vaknar av att bilar kommer körande, bildörrar slår, fötter som springer. Öppnar lite på rullgardinen och ser blått ljus som blinkar. Vad var det som hände? Jo vi hade parkerat bredvid brandstationen och det var en utryckning. 
(Bilden togs när bilarna kom tillbaka)


Forfarande mörkt ute och vi somnade om, tills ljudet av en lastbil kom och ett otroligt ljud av krossat glas! 
Vad hände?
Jo då var det dags att tömma glasbehållarna hahaha

Ja det slutar inte med det, en stund senare kommer ytterligare en bil och det börjar skramla med järnstänger. Då var det dags för marknadsståndet som skulle byggas upp. 

Bara att inse att vi skulle inte få ha någon sovmorgon, utan valde att gå upp, klockan hade blivit 06,30. 

Kram Yvonné 













6 kommentarer:

  1. Tänk i fina Bacharach bodde vi ett par nätter före pandemin. Vi tyckte smycket om staden, gick någon vandring som följde stadsmuren och upp på berget och en dag cyklade vi till någon grannby. Ställplatser låg så fint på första parkett vid Rhen, men då hade vi underbart väder som ett extra +.
    Vilken morgon ni fick på övernattningsplatsen, ingen sovmorgon precis 🤣😂

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det fint i Bacharach och vi hade tänkt att stå på den ställplatsen, önskade också ett sådant väder som ni hade. Men de regntunga molnen lockade inte till att vara kvar där. Hahaha det blev absolut ingen sovmorgon där inte.

      Radera
  2. Jösses vilken start på dagen ni fick. Jag förstår att ni gav upp tanken på sovmorgon efter så många försök.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blev en riktig rivstart kan man lugnt säga hahaha

      Radera
  3. Det var väl vid denna platsen vi pratade med varandra i telefonen när det var mycket spring ? Att man hittar en plats där dom börjar jobba före tuppen är vaken är ju mindre trevligt. Att vakna till glaskross är nåt jag inte skulle gilla heller. Kramizar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det var på den platsen hahaha. När man blir väckt av bilar och dörrar som slog, var första yrvakna tanken Vad händer ska vi åka iväg? Nu vet vi hur det är att stå vid en brandstation hahaha Kramiz

      Radera