Och allihopa klättrar dom i vårat stora körsbärsträd, som dignar av goda bär.
Först kom Ingemar och Maggan, vännerna från Ulricehamn som bloggar på https://lillviks.blogspot.com/: Dom har inte varit hos oss på tre år, tror jag vi kom fram till. Vilket var roligt att dom tog sig en sväng förbi och stannade en natt. Alltid mycket att prata om, när vi träffas.
Följande morgon reser Jakob stegar i olika höjder, bara att klättra upp efter bästa förmåga.
När dom var nöjda med bär, fortsatte dom vidare hemåt och vi vinkade Hej då på återseende.
En stund senare kom ett par andra vänner, som vi spelar golf tillsammans med och inte har husbil men var sugna att plocka körsbär.
Han var inte höjdrädd utan klättrade så högt upp som stegen bara gick. Fick en bra utsikt där uppifrån trädkronan, det är knappt att han syns bland grenarna.
Maggan, ja även hon heter det. Den ena Maggan åker och nästa Maggan kom, lite roligt.
Vi två samsades att stå på samma stege, då kunde vi prata bättre och behövde inte skrika till varandra. För prata måste man, så gott som hela tiden enl våra makar, vilket även gäller på golfbanan.
Vi två samsades att stå på samma stege, då kunde vi prata bättre och behövde inte skrika till varandra. För prata måste man, så gott som hela tiden enl våra makar, vilket även gäller på golfbanan.
Dom fyllde en 10 liter hink snabbt och sedan blev det Parisare och fika.
Härom dagen träffade jag (Yvonné) min väninna Lena vid Skanstull och vi gick ner till Årstaviken för att äta lite på Skrovet. En liten trevlig restaurang/Café precis vid vattnet. Mysigt att sitta och titta på båtarna som passerade efter att slussat på sin väg in i Mälaren eller för att slussa och åka ut i saltsjön.
Vi fortsatte sedan vidare runt en stund på söder, innan vi skildes åt.
***
Konstigt men jag hamnade i körsbärsträdet ännu en gång. Det går väl an att plocka men så kvarstår det där rensande. Bara att dra på sig handskar och ta sig an det. Ibland har jag väldigt mycket röda prickar i ansikte och på armar. Svårt att få bort, speciellt runt naglarna och bara för att jag använder handskar är det ingen garanti att de håller.
***
Konstigt men jag hamnade i körsbärsträdet ännu en gång. Det går väl an att plocka men så kvarstår det där rensande. Bara att dra på sig handskar och ta sig an det. Ibland har jag väldigt mycket röda prickar i ansikte och på armar. Svårt att få bort, speciellt runt naglarna och bara för att jag använder handskar är det ingen garanti att de håller.
Grodan som vi inte har sett sedan vi kom hem, visade sig plötsligt. Den har tydligen också varit borta på semester, undrar var?
Det här med ogräs i gräsmattan, är något som Jakob absolut inte vill ha. Det är säkert många av er som läser bloggen redan vet. Han för en kamp mot dom olika sorterna som kommer upp.
Så här ser en av alla sorterna ut som jag drog upp. Det är en rejäl rot eller hur?
Så här ser en av alla sorterna ut som jag drog upp. Det är en rejäl rot eller hur?
Nu har jag druckit ett glas med färskt mynta te, medans det här inlägget gjordes. Solen börjar försvinna bakom grannens hustak och klockan är 20. Temperaturen är +23grader och det är en svag svag vind. Glassbilens signal kommer närmare och försvinner snabbt vidare. Mycket trevligare att höra fåglarna kvittra, den ena på ett håll och sedan svara en annan från ett annat håll.
Nu ska jag gå in och göra körsbärsglass. Man måste försöka hitta på lite olika saker med bären.
I morgon är det vilodag, från golfen alltså. Körsbären måste nog bli omhändertagna även i morgon.
Kram Yvonné
