Aalsmeer Nederländerna ...

Tidigare skrev jag ett inlägg om Blomsterauktionen, som är i orten Aalsmeer. 
Dit åkte vi efter att stannat några nätter i Noordwijkerhout och blomstertåget var överstökat. Det är knappt 30km att köra och vi hade bokat in oss på en liten mysig trevlig familjeplats som heter Westeinder Vinkhoeve finns i P4N. 
Ner på den lilla vägen och där fanns ställplatsen på familjen gård, som även hade några getter. 

Därifrån var det bra cykelvägar till blomsterauktionen, säg var det inte finns bra cykelvägar i Nederländerna. Cyklarnas mecka, skulle man kunna säga. Jösses vad det cyklas, alla, gammal som ung forsar fram som ett höghastighetståg. Det gäller att se upp åt alla håll när man som bilist kommer körandes. Cyklisterna tror jag har företräde så gott som överallt, i alla fall stannar bilarna så fort man närmade sig en överfart, även långtradarna bussar stannar. Cyklisterna ger tydliga tecken, ut med armen åt vilket håll de ska och sedan in med nästa växel. Ja det tog ett tag att komma in i cyklisterna tempo och regler. 

Efter att vi hade varit på blomsterauktionen, bestämde vi oss för att cykla runt sjön, Westerinderplassen, som är cirka 20 km. Egentligen är det ingen match att cykla runt sjön, om, det inte hade blåst så mycket som det gjorde. Tur att vi hade våra långkalsonger på, likaså mössa vantar. Alltid skönt att kliva in i värmen och ta en välbehövlig fika. 

Gjorde ett stopp då vi bara hade motvind och tittade på de söta alpackorna, som inte ägnade ens en blick åt vårat håll.

Visst ser det härligt ut med bänken i solen? Jo det gör det men den där blåsten, som får ögonen att rinna ner för kinderna och halsen. Inte att tänka på att använda mascara hahaha.

I Aalsmeer finns ett litet Historiskt museum som jag besökte medans Jakob hittade en plats i lä och passade på att Zzzz Zzzz

Ett museum som berättar om odlingarnas utveckling i Aalsmeer från 1600-talet och fram till mitten av 1900-talet.

Man ser på denna modell alla kanalerna och växthusen som upptar större delen av marken. 

En hel vägg där man hade hängt upp olika sorters fina liljor. Men mamma mia vilken stark doft! fort ut därifrån.

Om jag förstod det hela rätt så odlades det olika fruktträd syrener som är i olika stadier/år. 

Odlingarna som beskriver hur det var att odla förr, ska man förstå allt bör man gå med guide som berättar odlingssätt osv Allt arbete sker av volontärer. 
En plansch med många olika sorters syrener. Vilket man såg ute i trädgården också. 

Utanför fanns ett café som såg trevligt ut men inga lediga platser och vi cyklade vidare hem för att sätta oss i lä vid bilen och äta sparris och jordgubbar.
Tanken från början var att bli där 3-4 dagar men vi beslutade oss för att åka vidare efter 2 nätter. 

Kram Yvonné

Noordwijk Noordwijkerhout I Nederländerna ...

Vi har varit hemma i fyra dagar från denna Vårresa som varade i 40 dagar.
Inläggen fortsätter komma lite undan för undan.

*** 

Efter att vi varit i Amsterdam och Haarlem fortsatte vi lite mer söderut och passerade Lisse. Husbilarna stod fint på rad, det är Keukenhof parkeringen, där den stora blomsterparken finns.

Vi hade bokat plats några dagar i Noordwijkhaut hos Jan Smit, som jag har skrivit om i Blomstertågets inlägg.

Den 18 april gick blomstertåget från orten Noordwijk.
När tåget passerat och jag fått en vacker tulpan, som delades ut, tog vi cyklarna ut mot kusten Noordwijk aan Zee.

Vädret var blåsigt lite småruggit, långkalsongerna satt absolut inte i vägen, likaså mössa vantar.
Vi gick på gågatan tills vi hittade ett öppet cafe för en morgonkaffe, vi hade varit uppe i ottan, och det var riktigt skönt att komma in i värmen.
Det började duggregna och kyrkklockan slog, vi tyckte det passade med en titt inne i kyrkan, tills regnet dragit förbi. Gissa om vi blev förvånade när vi klev in i vad vi trodde var en kyrka och det visade sig vara en möbelbutik. Kom mig inte ens för att ta något kort hahaha.  
Regnet avtog snabbt och vi passerade det stora pariserhjulet, som inte hade startat upp för dagen. Undrar om de fick några kunder en dag som den mulna dagen var.

Vi gick fram till den breda trappen, som ledde upp över sanddynen och där bakom fanns havet, med en enormt bred sandstrand, inte såg vi något slut på stranden heller. Blir lite nyfiken på hur det ser ut där en solig varm sommardag? Är det knökfullt med folk eller gott om plats? Troligtvis kommer vi inte komma tillbaka för att kunna ta reda på det, jag får leva i ovisshet. 

Sand och salt yrde i luften, vilket gjorde det lite svårt att se konturerna ordentligt ut mot havet. 
Jag har en liten kamera med ganska bra zoom, den togs fram och då kunde vi se flera stora vackra segelfartyg. Kanske att det var något slags regatta som pågick, de följde kusten norr upp.

Det var inget vidare att vara på stranden, vi gick tillbaka till cyklarna och följde vägen bakom sanddynen som gav bra skydd av blåsten. Vi gick utmed vägen, som var avstängd för bil/cykel trafik, där stod flera äldre bilmodeller med blomster på sina biltak. Det var nummerlappar på bilarna, dagen innan hade det varit en framröstning av finaste dekorationen. Vilken det var som vann den, framgick inte.

Blev imponerad av dessa kvinnor som gick på väldigt höga styltor i den blåsten, bra gjort.

Vi hoppade upp på cyklarna och fortsatte bort genom sanddynerna på de fina raka platta cykelvägarna.

Det blev en runda på närmare 35km.

Följande dag tog vi svängen bort genom blomsterfälten till Lisse där det blev en blåsig utefika och ett besök i kyrkan. Innan vi vände hemåt, även den dagen kom vi upp till närmare 35km. Nu började rumpan bli van att cykla hahaha.

Plötsligt kom det väldigt många äldre gubbar på mopeder. Från somliga bolmade det blårök och en lukt som kändes.

En titt i den stora kyrkan Sint Agathakerk, i folkmun kallad för Lökregionens Katedral byggd år 1902.
Sin storlek och utseende som en lök. Den sponsrades bland annat av traktens lökodlare. 

Och med dessa bilder och tulpanfält, var det sista tulpanerna på ett bra tag.

Kram Yvonné Jakob