Tranor Hornborgarsjön ...

Då fortsätter vi med besöket hos tranorna.

Från Uddevalla åkte vi tillsammans med solen, till BM och Lars i Falköping, där vi blev bjudna på lunch.  
Vi hade bestämt att vi skulle tillbringa en natt ute hos tranorna vid Hornborgarsjön. Tanken var att Maggan och Ingemar, (bloggen Pensionärsviljan) skulle ansluta men de fick tyvärr förhinder.
Sagt och gjort, vi åkte iväg och kom dit runt 14-tiden. Att det var många tranor visste vi men att det var så många husbilar att vi fick lov att börja på en tredje parkeringsrad. Så många husbilar har vi aldrig sett där tidigare. 
150:- kostar det om man vill övernatta och stannar man över dagen blir det 50:-. Pengarna går till mat åt fåglarna som i detta fall är korn.

Vi drog på oss nästan allt vi hade med i klädväg, det blåste rejält och ganska kyligt. Det syns att bilderna är lite suddiga och jag skyller på blåst och kyla. Vi satt ute en stund vid husbilarna och firade in våran första resa tillsammans för säsongen. Vi fick hålla i glasen, att hitta lä var inte att tänka på.

Räkningen av tranorna hade varit 12000 kvällen innan. Vilket vi förstod av ljudet från alla fåglarna. Tänk vilket kacklande det är.

Vid 18-tiden gick vi bort till Trandansen där en man från Falbygdens fågelklubb berättade om tranorna. Dessa tranor som kommer hit, är de som kommer från Spanien och fortsätter vidare upp via dalarna och mot nordliga Norge. 
Finland har tranorna som kommer ända nerifrån Iran Pakistan. De håller sig utmed de östra länderna i Europa ända upp till norra Finland. 
Det är så gott som omöjligt att se skillnad på tranorna, om det är en hane eller hona. Möjligtvis när de står bredvid varandra att hanen är något större. 
Den röda fläcken på huvudet, trodde jag var röda fjädrar men så fel jag hade. Det är en kal fläck, blodkärl och den fläcken blir större när de är arga eller upphetsade. 

Mot kvällningen flyttar tranorna ut i Hornborgarsjön för att sova och det är då som räkningen sker.

***

Trots att vi har besökt Trandansen flera gånger tidigare, hör det Våren till. Framför allt att vakna upp till deras kacklande och dra på sig tjocka kläder, vilket verkligen behövdes just den morgonen klockan 05,30. Fingrarna stelnade snabbt när tjockvantarna togs av för att ta en bild. För visst vill man fota trots att det redan finns en hel del bilder på tranor, sedan tidigare. 

När de kommer inseglande och har fällt ut sina ben, som landningsställ, är roligt att.
Vilken himmel, det var ganska mörkt att fota.

Tranornas kackel spel och dans fortsatte, vilket vi också gjorde och åkte vidare.

Glad Påsk 

Kram Yvonné

Sol Fågel Och Oväntat Mötet ...

Nu blir det ett soligt söndagsinlägg, medans Tranornas inlägg får vänta ett tag. 
Vilket härligt väder vi har, sol sol med lite svala vindar, om man inte är just i solen. 
I fredags tog min väninna och jag en skön promenad utmed Magelungen, en sjö som ligger mellan Farsta och Huddinge kommun. Visst är det en härlig grönska, just det här ljusa gröna när bladen börjar komma. 
Vi avslutade promenaden med fika på Farsta Gård som är en gammal herrgård och säteri från 1300-talet.
I en av byggnaderna bredvid var det en pågående konstutställning, man kan hyra lokaler osv.

Hemma i trädgården, har våran Forsythia slagit ut, det är en härlig pigg gul färg.

Inte lika roligt att se Jakob i sin gula jacka, som får reflexerna att bländas av solen, hahaha Fast det är skönt med fika ute, speciellt efter att altanen har skurats ren.

I våran lilla bod, upptäckte Jakob tidigare i våras att det hade påbörjats ett bygge, ett fågelbo. Fågeln hade valt en plats uppe på en kratta, som vi hade hängande på väggen.  Ingen bra plats eller hur? Jakob flyttade boet försiktigt till en regel ovanför och där fortsatte fågeln bygga. Nu ligger den på ägg och vi undviker att gå in där eller smyger försiktigt. Ja vad är det för fågel då, Jakob säger att det är en Koltrast, själv har jag inte sett den, mer än så här. Nu hoppas vi att den inte blir stressad utan kan ruva vidare.

***

För någon vecka sedan såg jag på sociala medier, en person som frågade om: Var kan man stå med husbil i Stockholm? Dom skulle gå på en förställning i Globen och hittade ingenstans att stå. Bredängs camping hade inte öppnat för säsongen och övriga platser var fullbokade. Vilket jag tycker är märkligt att en stor camping har stängt, det är ändå i en huvudstad.  
Jag sa till Jakob, dom kan ju stå hos oss. Sagt och gjort, dom nappade på det och i fredags kom det fyra glada trevliga personer från södra Sverige. Dom ville bara ha en plats för bilen en natt och vi erbjöd att få ta ström/ låna toan, ifall dom ville. 
På lördagen sa vi att dom kunde stå kvar med bilen eftersom dom tänkte sig en runda på stan. Och vi tipsade om några restauranger osv.
Tänk så roligt det är när man kan göra folk glada, för nattplatsen och de tipsen vi givit. Det var verkligen fyra glada tacksamma nattgäster som rullade hemåt i morse. 
Vi tackar också för ett trevligt oväntat besök och med all sannolikhet kommer vi att höra av oss när vi kommer söderut och ta en golfrunda tillsammans. 
Golf och husbil= det är en bra kombo.

Kanske någon såg den Rosa Månen igår kväll? 
Inte tycker jag att det var så mycket till rosa, i alla fall inte när vi såg den.

Kram Yvonné

Lysekil ...

Förra tisdagen, vaknade vi utanför verkstan till ett strålande soligt väder.
 Bilens nycklar lämnades över till killarna, som skulle få ägna sig åt våra stödben under dagen. Vi blev upphämtade av mina Liberiavänner Ralf och Inger som bor på Orust. Lysekil stod som dagens utflyktsmål.
Tänk förra året när vi var där tillsammans med BM och Lars i blåst regn och dimma.
Nu kunde det inte bättre, helt vindstilla spegelblankt hav och temperaturen som steg gissningsvis upp mot 18-20 grader. 
Inger, hade tagit med fika och bullar och vi gick bort till stora bryggan, slog oss ner i de sköna trästolarna. Våra gubbar föredrog en siesta i solen och somnade i varsin stol, medans Inger och jag fortsatte bort på den fina Västerhavs promenaden. 

Efter den promenaden var det kurr i magarna och vi gick till restaurangen Sjökanten, som man hittar vid kajen där färjan lägger till. Läget är bra och man kan sitta ute på altanen, men, kan tyvärr inte rekommendera den. Tre av oss åt torsk hummersås med potatis. Fisken helt okey, om man bortser från att salt saknades. Men hur man kan misslyckas med att koka potatis så till den grad att den var helt genomvattnig, oätlig, usch.
Nästa gång det blir ett besök i Lysekil får det bli på ett annat ställe.

Tack till våra vänner för en underbar dag tillsammans i fina Lysekil.

Vi sov ytterligare en natt utanför verkstan.

Kram Yvonné