måndag 21 oktober 2024

Tyskland Äppelodlingarna ...

 När vi tidigare har åkt nere i södra Tyskland, har vi alltid sagt att det är så vackert med alla dessa röda äppelodlingar. Ja det verkar i alla fall vara mest röda äpplen eller så är det för att det är de röda som man ser lättast. Tänk att få se alla dessa stora fält på våren när det blommar. Det kanske blir någon gång det med. Nu fick vi i alla fall övernatta mitt bland äpplena.


När vi parkerat tog vi en långsam promenad bort till byn, var bara ett par hundra meter att gå mellan de stora äppelodlingarna. Jag började känna mig lite trött och med tanke på att Jakobs syster och man, var förkylda, så fanns det i bakhuvudet att jag kunde vara nästa som stod på tur.
Hittade en liten gårdsbutik som sålde frukt, äppelmust och grönt, det fanns även en automat utanför med olika sorters frukt osv. Om man nu blev sugen på äpplen mitt i natten, är det ju bra att åka dit och handla. Det fanns även ägg och mjölk bakom luckorna.

Ett besök i kyrkan blev det också.




Storkbon fanns det men vi såg inga storkar.
Det var full fart på de små traktorerna med sina vagnar fyllda med äpplen påväg till musteriet.

Här stod backarna travade ovanpå varandra med äpplena.



Trädgårdarna kan ibland ha lite för mycket buskar blommor, på en liten yta då det blir svårt att urskilja vad som finns, fast visst är det fint.
Vi kom till ett café/bageri som hade eget musteri och gjorde även starkare drycker, likörer snaps och gin. 


Det blev lite gofika, men för min del inget kaffe utan en kopp te med honung. Dricker jag inte kaffe, då är jag krasslig, vilket jag också blev.


Jakob fick en provsmakning av några olika sorters starkt.

Vägen tillbaka gick genom äpplen och majs odlingarna.

Tänk att alla dessa äpplen plockas för hand och själva lilla skaftet ska vara kvar på äpplet. Det skulle vara roligt att få vara med och plocka men så som jag hade mått var det inte läge att delta i något sådant. Vet inte ens om man hade fått varit äppelplockare, för en dag. 


Fredrikshafen ligger inte alltför långt bort från där vi stod och plötsligt kom det en stor Zeppelinare glidande.
Visst var det en bra plats att stå still på i tre dygn. Fast jag hade inte så stor glädje av det, då jag blev sjuk och fick feber och sov i princip 40 timmar. Jakob gjorde cykelturer och handlade och såg sig omkring medans jag bara sov.
Efter de tre dygnen vaknade jag plötsligt till på morgonen och kände Nej nu har jag sovit klart och vi kunde fortsätta våran resa.
***
Första stoppet blev hos verkstan, 
Camper4You, i Ravensburg. Den hade Carthago fabriken sagt att vi skulle åka till för att få hjälp.
 Vi har haft vänster sidospegel som har vibrerat så pass mycket att det ibland varit svårt att se bilarna komma bakifrån. Den vibrationen har uppkommit runt hastigheten 85-90 km. 
När vi kom dit, oanmälda,  och berättade om vibrationen, visste dom direkt vad det var för fel och tog sig an det. 
När man har bytt stora rutan, har inte listerna satts tillbaka helt rätt. Nu togs dom bort, på bägge sidorna och dessutom satte han dit en gummipackning.




Vilka trevliga killar som gjorde detta på en gång. Kostnad: peng i kaffekassan.
Tack och bock sa vi, fast på tyska och rullade vidare till övernattningsplatsen i Ravensburg.


Kram Yvonné








fredag 18 oktober 2024

Schweiz Unterwasser Klassträff Och Tyskland ...

Då var vi tillbaka i Unterwasser hos Monika och Rainer och deras ställplats. Trots att man står med vägen bredvid, är det tyst under natten, vi sover i alla fall väldigt bra.

Våra vänner Hedy o Armand, som vi hälsade på innan vi åkte över St Gotthardpasset, ett par veckor tidigare. Kom nu till oss.
Jakob lånade köket och lagade en rätt, som hans mamma gjorde, Türkäribbel. Känns den rätten igen? Men det blev inte riktigt rätt då mjölet/kornen inte var det rätta, det ska bli mörkare. Grynen lades i mjölk under natten och på morgonen kokade och sedan stektes det. Gjorde lite kokta äpplen till. Tyckte det smakade bra, fast det var lite delade meningar om det. 
Ser ut som mannagryn i kastrullen när det svällt, men det är det inte.



Vi fick en kanondag med strålande sol, som vi njöt av uppe på Iltios restaurangen 1350meter. Dit upp tog vi shuttel bussen eftersom det pågick reparation av bergbanan och nytt lifthus håller på att byggas. Det ska bli handikapp anpassat. Man får hoppas att allt har blivit klart till skidsäsongen börjar.



Här uppe på Iltios byter man till den stora kabinen, om man vill ända upp till Chäserrugg, 2262 meter. Där uppe låg lite av snön kvar efter de 40cm som kom tidigare då ovädret drog in. Nu skulle vi inte åka upp den här gången, utan nöjde oss att stanna på Iltios.
Lite tjatig är jag om dessa berg i bakgrunden som Jakob vandrat på med sin far. Visst är dom vackra där dom ligger på rad?

När man släpper lös tre vuxna som vill leka, blir det så här. Oj vad jag flög upp i luften när killarna kastade sig bakåt hahaha

Efter maten satte vi oss i sofforna och drack kaffe. Ser ni solstolarna bakom soffan, japp en sådan lade jag beslag på och slumrade skönt i solen.




Vi tre valde att gå ner medans Armand tog bussen ner, behövde vila sin rygg och då sliter det lite väl mycket att gå nerför i den lutningen. som det blir.

Doftade så gott av det nyslagna gräset som bonden hade dragit ihop i långa rader.



Kvällen avslutades tillsammans med Monica o Rainer. 


Följande morgon blev det uppställning för fotografering innan vi sa Hej Då och åkte vidare.


***
Nu var det dags för Jakob´s andra klassträff, som var i hembyn Krummenau, på Restaurang Adler. 
På vägen dit blev det stopp i trafiken. Det här var inte några kor som flyttades ner från alpen och har vackra blommor och stora bjällror på sig. Nej dessa skulle bara byta betesmark och nyfikna som kor är, går dom lite fram och tillbaka och tittar. 



Klockan 11 träffas alla för en Apro ute i solen. En timme senare serverades Mittagsessen, som även denna gång blev en tre rätters + glass! Ska tilläggas att denna tillställning pågick i 6 timmar.


Även den här gången drog jag mig lite avsides och tog kaffet ute, för att sedan gå en promenad.
Kyrkan i byn som har orgeln framme och inte något altare.



Den här ljusa kossan var väldigt nyfiken på mig när jag gick genom hagen. Och på min mobil när jag fotade henne. Mobilen fick jag lov att gömma bakom ryggen innan hon slickade i sig den hihihi.




Fram emot kvällen åkte vi hem till Jakobs syster, som också hade varit med på denna träffen och tog det lugnt.
Dagen efter blev det en familje middag med alla tre sönerna, på en restaurang.
Och dagen efter blev det kramkalas och Hej då tills vi ses nästa gång.



***
Vi lämnade Schweiz via Konstance och körde runt Bodensee till en ställplats mitt bland äppelodlingarna i orten Markdorf.   47.6951  9.3406




Kram Yvonné