tisdag 26 juli 2022

När Schweiz Kom Till Oss ...

Sommarens absolut största överraskning fick vi för några månader sedan av frågan: om vi var hemma mellan den 21-25 juli? För då skulle vi få besök av Jakobs syster, A-M, med son och 2 barnbarn. Självklart att vi var hemma. Det är 13 år sedan som hon var här sist, så vi kan inte säga att hon springer här så ofta. 

Världens bästa syrra, som Jakob kallar henne för, bodde så klart hos oss, medans systerson med sina två döttrar, bodde på hotel i stan. 

Eftersom vi har haft kanonväder och värmebölja, har min kära mor varit ute hos oss. Roligt för henne att få träffa Jakobs syster igen. Dom förstår inte varandras språk men pratar gör dom med varandra ändå hihihi.
Henrik med sambo och lilla Ellie kom över på en kvällsfika. Ellie tycker det är spännande med våran damm och gillar att sitta på kanten och plaska med benen. 
Yngsta dottern tog hand om sin kusin och kusinbarn, som bodde inne i stan och gjorde utflykter osv Medans vi höll oss hemma och såg oss runt häromkring. 
Syrran AM, brukade sträcka armarna upp i luften och luta sig tillbaka och säga: Ich habe ferie, vilket hon absolut inte är bortskämd med att ha. 
Hennes önskan var att bara få vara här och prata umgås och njuta av den vackra naturen. Vilket hon naturligtvis har fått göra.

(det är kanske bara på min dator som det tar en evighet innan bildspelet startar, men det startar)


Vi gjorde ett besök till Tyresö Slott och gick på guidad visning. Slottet byggdes på 1630-talet och idag är det Nordiska Museet som äger slottet efter att Claes Lagergren testamenterade slottet till dom. Ett fint slott som ser ut som det var, när det lämnades över på 1900-talet.





Vi fortsatte genom den fina slottsparken till Notholmen och cafét.





På Notholmen finns förutom caféet, det lilla röda huset: fiskeboden, som idag är B&B med några små rum.
Båthamnen där båtarna kan lägga till vid. Just denna dag var det endast en segelbåt förtöjd där.
Det var ingen sol framme, fast den tryckte bakom molnen och då var det inte heller så mycket folk vid caféet.


Dessa små gråsparvar satt på en av stolarna och väntade på sin tur att få ta del av smulorna som ramlat ner.

Intill slottsparken finns en fin Handelsträdgård som var öppen.
Jag köpte en orange Solhatt och ska skaffa en Alunrot som heter Marmalade. Det finns många olika färgställningar på just Alunrotens blad som är vackra att blanda ihop.


En stor Blyblomma med sina klarblå blommor stod i växthuset.

Därefter blev det påtår hemma hos mamma.
Ja så hade den dagen gått och vi var lite trötta när vi kom hem framåt kvällskvisten.
I söndags hade vi grillning hemma och alla samlades. (Dock inte äldsta dottern med sin familj, som är på Gotlands semester)
Det var som att vara i Schweiz, alla samlade runt bordet och språken blandades hej vilt. Jag pratar engelska med systerson och döttrarna. Fast jag förstår en hel del men det är just det att det måste komma ut något ur munnen som formas till ord. Av någon anledning gör det inte det på mig Hmmm. Jo ibland gör det det men visst vore det roligare om jag kunde säga mer än det jag gör. Jakob har det nog lite körigt, ibland pratar han svenska med sin syster och hon fattar ingenting och sedan schweizerdeutsch med mig, ja även till Henrik pratar han på schweizerdeutsch. Både Henrik och Kristina kan språket, framför allt Kristina som har bott där under många många år, så låter hon som en schweizare. 


2015 i december när vi kom förbi Schweiz efter att varit ute 3 månad i Italien runt. Så bakade jag Lussebullar i husbilen och åkte hem till dom och fikade.  A-M hade aldrig ätit sådana goda bullar och självklart bakade jag saffransbullar tills hon kom. Dessa gjorde jag bara runda och penslade med smält smör och doppade i strösocker. Hon fick med sig en stor påse hem med "riktiga" lussebullar, sådana snurrade och med russin i. 

Shirin 19 år, hade gjort ett avslutningsprojekt i skolan och skrivit ritat och målat en superfin bok. Den är skriven till barn och handlar om att stärka sin självkänsla, illustrerad med hjälp av djuren. Man behöver inte vara lika för att bli omtyckt. Fantastiskt fin bok och sitt första exemplar gav hon till sin gudmor Kristina. Vi blev lite rörda allihopa av den.



Gruppfoto, tyvärr saknas Kamilla och Ellie som behövde hem och sova.
På kvällen gick vi ner till vattnet då några ville hoppa i och bada, medans vi andra höll oss på land.

När vi vinkat Hej Då och plockat ihop, satte vi oss ner och inväntade att solcellslamporna skulle tändas ute i trädgården. Vilket blev först vid 22,20. Kvällarna är fortfarande ljusa fast nog märker vi att mörkret kommer tidigare nu.



Därefter var det endast en frukost kvar tillsammans för denna gången.
Så klart att det skulle bli en bild på syskonen och med den tröjan på kan man se att dom är sig lika eller hahahaha

Tusen Tack för ett härligt mysigt besök av syrran med delar av sin familj.

Kram
Yvonné







lördag 23 juli 2022

Del 7 Lickershamn Kappelshamn Och Bläse ...

Nästa morgon lämnar vi våra vänner och passerar Visby, norrut på västra kusten med ett stopp i Lickershamn Fiskeläge. Där fanns en ställplats på grus nere i den lilla hamnen, även toalett och ett antal fiskebodar. En av bodarna var öppen som sålde rökt fisk räkor. Vi gjorde som så många andra, tog en promenad genom barrskogen, bort till Gotlands högsta rauk, Jungfrun. Med sina 26 meter över havet, från själva klinten som den står på, sticker den upp 12 meter. Man känner sig väldigt liten när man står bredvid. Fortsätter man förbi rauken kommer man till Stuklint med en enorm utsikt. Kändes lite si så där att stå där uppe och titta ner. Jag är inte förtjust i att gå nära kanter.

Det var fortfarande mycket kvar av dagen och vi bestämde oss för att åka vidare, efter att vi köpte en burk med Skagenröra i boden. Fortsatte norr ut på väg 149 och tog av ut mot Hall och vidare till Hallshuk. Där fanns ingen plats att övernatta på, utan fortsatte på en smal guppig väg utmed hela kusten, uppepå klinten. Stannade till vid Halsshuk utsiktsplats, för att fortsätta vidare. På ett ställe stod en husbil men ingen plats att stanna på tyckte vi då man var ganska utsatt för vinden, så högt upp. 

Hade hittat en plats i Park4night appen, Kappelshamn, som vi körde till. En stor svagt lutande asfalterad plats, resans mest ocharmiga övernattningsplats hahaha men för att kommit fram sent och fortsätta nästa morgon, funkade det bra tyckte vi. Mittemot, på andra sidan viken är Nordkalks fabrik.

Har vägverket redan förberett med snöpinnar?
År 1741 passerade Linné denna plats och upptäckte kalkugnen, där stenen från brotten bränns och som han ritar av och skildrar bränningen.
Där finns även denna lilla hamn med de röda fiskebodarna.



Har för mig att jag hörde någonstans att just denna ställplats hade blivit uppköpt av militären, så där försvann många platser för oss med husbil. 

Nästa morgon åker vi runt om viken och passerar genom Nordkalk för att fortsätta fram till Bläse Kalkbruk. Där hade dom gjort i ordning fina ställplatser, även med ström. Eftersom vi åkte innan säsongen kommit igång, var inte detta museum öppet. Vi kunde tjuvtitta in i museumet, då det var folk från den ideella föreningen där och städade. Men det kändes inte ok att gå runt och störa. Däremot fanns en liten kort promenadstig på några hundra meter med information om hur livet var när kalkbruket var i drift. Där fanns även stentåget, som gick fram till kalkbrottet, vilket inte heller hade kommit igång, mer än testkördes. Även en Bistro finns.
Det finns mer att läsa om vad som finns på just






Lämnade husbilen på parkeringen och tog fram cyklarna för att se oss omkring. 
Det berättas om i nästa Gotlands inlägg.

Kram Yvonné