Kristianstad Vattenriket Och Osby ...

Följande morgon klev vi upp tidigt för att vara klara och lämna över nycklarna till Alde personalen klockan 7,30. 
Jakob hade gjort i ordning cyklarna och vi trampade bort till golfbanans restaurang för att äta frukost.

Det blev en lång frukost med allt, yoghurt olika smaker, flingor, ägg, många olika sorters bröd och pålägg. Pannkakor, äggröra, bacon, köttbullar, korv. Shots och smoothies osv osv. 
Riktigt mätta rullade vi, bokstavligt talat, vidare in mot staden, Kristianstad.
Kristianstad är en stad som ingen av oss har besökt tidigare. Då måste man ju börja googla, eller hur?

Sveriges lägsta punkt, 2,41 meter under havsytan, finns i Kristianstad, dit ville vi så klart cykla till.
Delar av staden ligger under havsnivån med stora våtmarksområden dammsystem och skyddas av vallar och vattenpumpar i händelse av översvämning.
I Sverige finns sju biosfärområden och år 2005 utsåg Unesco Kristianstad Vattenrike till en av dessa. Och är ett av de äldsta existerande område i Sverige. Biosfärområdet som ska fungera som modellområde för hållbar utveckling, är stort 35*35 kilometer, vilket är nästan hela Kristianstads kommun. Där hittar man alla naturtyper men inte fjällen förstås. 
I detta stora område finns runt 20-talet besöksplatser, med fina stigar fågeltorn och utemuseer. 
Det stora fina Naturum Vattenriket invigdes 2010, med utställning filmer och restaurang. Därifrån har man en fin utsikt över kanaler och fåglar. Man kan även låna kanot och ta sig fram, vilket verkade mysigt. 

Eftersom vi kom cyklade från Färlöv, blev vårat första stopp vid Karpalundsdammarna, som ligger
6 km nordväst om stan.
När sockerbrukets verksamhet lades ner 1991, fick dammarna växa fritt, flädersnår vass och vide.

Gick ut på spången till gömslet och kikade på fåglarna.

Vi är absolut inte några fågelskådare och inte hade vi någon kikare med oss, tyckte det var mest änder vi såg.

Vi trampade vidare in mot stan, utmed den ganska hårt trafikerade vägen. Närmare stan, kom vi in på en cykelbana, vilket kändes så mycket bättre. 
Så kom vi fram till Sveriges lägsta punkt, 2,32 meter under havsytan, utan att vara blöta.
Där fanns följande att läsa :

"Om du stått här när kung Christian IV anlade staden 1641 hade vattnet skvalpat över huvudet. På den tiden var detta en del av Hammarsjön. Först på 1860-talet började man torrlägga Nosabyviken." 

Roligare än så här blev det inte där. Och vi cyklade vidare in till stan.

Gjorde ett besök i den stora Heliga Trefaldighetskyrkan som byggdes år 1618-1628. När kyrkan byggdes var planen att den skulle bli Domkyrka i ett nytt stift, Kristianstad stift.  Med "Freden i Roskilde" år 1658 tillföll de södra delarna Sverige och historian kom att ändra riktning. Och denna kyrka blev aldrig en Domkyrka.  

Benämns ofta som Nordens främsta Renässanskatedral och är en av Europas mest välbevarade kyrkor från denna tid.

Den var pampig att kliva in i. Ljus med de stora fönstren, med mörka träbänkar, stilren och högt i tak. 

Att det är en ljus kyrka kan man förstå eftersom det är 26 stora fönster. Totalt med alla små rutor är det hela 11200 stycken! Fönsterputsare i kyrkan, ja då har man nog att göra ett tag.

Riktigt stor ljuskrona, som var så fin när den var tänd.

Titta vilken orgel, Lorentzorgeln, visst är den vacker. 
Det var Kung Kristian IV som valde vem som skulle bygga orgeln. Det blev den främste orgelbyggaren Johan Lorentz den äldre, och år 1631 stod den klar. Och finns kvar än i dag med sin fasad och fasadpipor och orgelläktare.

Predikstolen

Jag tände två ljus.

***

Därifrån cyklade vi till Naturum Vattenriket. 
(Bilden är från deras hemsida)
En fin byggnad med vatten runt.

Tittar man på bilden, ser man kyrktornet ovanför Jakobs högra axel. Så nära centrum ligger detta Vattenriket.
Tröjan han har på sig, sydde jag av ett tyg jag fick av Maggan när vi var där och fikade. (från tidigare inlägget: Golf Konst Bloggvänner).

Inne på Naturum kunde man kliva in i en farkost, var plats för 6-7 personer. Simulatorn Opteryx 2.0 och se tre olika kortfilmer.  Just när vi var där trilskades maskineriet och bara en film gick att se. Man fick följa med på en skakig drönarfärd upp i luften och plötsligt dök den ner och man var under vattenytan bland fiskarna. Den var bra gjord och skojigt, då man satt på bänkar som skakade hihihi i alla fall kändes det som så.

Därefter tog vi cyklarna och följde en av många stigar, Linnérundan. Just den stigen gick bort åt det hållet där vi hade bilen, på fabriken.

Passerade Lillö Slott som nu mera bara hade ruinen kvar.

Plötsligt började det skrapa i min framskärm och en lång kvist hade kilat fast sig i däcket. Jag drog bort den, ajaj, en tagg på flera cm hade gått in i däcket. Dessutom inte bara en utan två stycken taggar. Däcket gav ifrån sig en högljud suck, när jag drog ut den kvisten. Och efter ett par hundra meter var däcket platt. Jakob hade lagnings kit med och de två punkteringarna fixade han bra, bara lite hjälp av mig hihihi.

Det var tur att lagningen fungerade, det hade varit långt att gå med cykeln, cirka 7 km, speciellt ute på stora vägen.

När vi sent om sider kom tillbaka till Alde fabriken, var bilen klar och hade fått bland annat 24 liter ny vätska i systemet. 

***
Lämnade Färlöv och körde upp till Osby, där vi fick stanna för hela släkten med änderna, som gick över vägen till sjön. 

Förstår att änderna ville till sjön, det ville vi också.

Gratis parkering i Osby, det tackar vi för  56.3686.  13.9844.  Hässleholmsvägen 27 Osby
Fint med många bord bänkar och en liten sandstrand där det även fanns en grillplats. Välordnat för oss med husbilar, eftersom det är en parkering, då får man inte ta ut stol bord på parkeringen. 

Kram Yvonné