Hur gammalt det uret är, vet han inte, men det har alltid funnits i hans föräldrarhem, här på alpsluttningen i byn Krummenau.
Den hade sin plats på väggen, som man förr sa: i lilla rummet. Det var det "lilla vardagsrummet", det var mindre att värma upp och där alla samlades och umgicks, lyssnade på radio, spelade kort osv.
Vi har haft detta ur, uppsatt på väggen i si så där 12 år. Den är fin med den lilla målningen men den har ju inte fungerat!
Jag har frågat hos en urmakare, för länge sedan, om dom kunde titta på den men fått Nej till svar. Det var visst något med materialet, som han inte kunde garantera???
Den är lite sned o vind, men så igår fick Jakob för sig att titta lite närmare på den.
Så nu sitter den på väggen o tickar och slår, lite si o så!!!
Den måste justeras, den drar sig och slår inte rätt antal slag.
Känner jag Jakob rätt
kommer han inte ge sig i första taget!!
Vad tycker Nogger om klockan då?
Första gången han hörde den, då låg han med mig i sängen o sov. Då lyssnade han o kröp sedan in under sängen!! Men nu bryr han sig inte, mer än att han "pratar" lite med den när den har slagit färdigt ha ha ha ha
Det blir spännande o se hur den kommer att bli.
Kram
Yvonné
Svar: Det har inte funnits så mycket tid till bak den här gången. Har inte smakat en lussekatt, dessutom har vi haft främmande hela jul och nyårshelgen.Nästa jul om vi åker hem, ska vi nog åka hem en vecka tidigare så jag hinner baka och fixa lite mer. Öskar er en god fortsättning på 2012.
SvaraRadera