Norge Ålesund ...

Vi lämnade Runde efter två nätter på den gröna ön och körde tillbaka på väg 654, över broar och tunnel, tills vi kom till väg 61. Den följde vi till Hareid och körde på färjan, som tog oss över till Sulesund. 

När vi nu var så nära staden Ålesund, som är Norges nionde största stad, åkte vi fram till ställplatsen Skjerva, N62.4689 E6.1308

Stor asfalterad plats, runt 50 platser, nere i hamnen och bara en liten bit därifrån lägger de stora kryssningsfartygen till. Nära till matbutik och att gå in till stan.
Man kan betala timvis och med kort eller Easy Park appen, vill man stanna för natten kostade det 350. Där fanns allt, toalett dusch och tömning, sophantering, vatten, wi-fi och el. 

Vi är egentligen inte mycket för att gå runt i städer men en liten runda på några timmar gjorde vi i alla fall. Jodå det började så klart att duggregna. Gick fram och tittade på de två otroligt stora kryssningsfartygen, som tydligen behövde lite fönsterputsning.

Det är egentligen inte klokt att de går in och lägger till så här. Och det finns så klart andra platser som är känsligare, som till exempel Venedig. Ja nu var det inte Venedig jag skulle skriva om, det finns sedan tidigare på bloggen hihihi. 

Vi håller oss till Ålesund, som kallas för: Norges vackraste by.
Staden som brann ner på natten i januari 1904, ner till grunden i hård kuling och fler än 10 000 invånarna, blev hemlösa och en person omkom. Efter branden skickade Vilhelm II av Tyskland, som brukade semestra där, han var tysk kejsare och siste kungen av Preussen. Han skickade upp fyra fartyg med byggmaterial till tillfälliga skydd och husrum. Staden byggdes upp i början av 1900-talet i jugendstil av betong sten och murtegel.

Ålesund breder ut sig på flera öar, Hessa, Aspöya och Nörvöya. Och som jag nämnde, gick vi inte långt utan höll oss kvar på denna sidan av sundet, som är ön Aspöya. 

Det finns en utsiktplats Aksla, uppe på berget, dit kan man gå om man orkar med de runt 400 trappstegen eller ta bussen. Vi gjorde ingetdera, såg den bara nerifrån hamnen.

Vi tittade in i ett av magasinen nere i hamnen som hade hur mycket prylar som helst i flera våningar.

Passerade Ålesunds kyrka som stod klar 1909 efter branden som härjat. 

Det blev en liten stund i stan och sedan fortsatte vi på väg E39 mot Åndalsnes. Regnet och de lågt gående molnen följde med oss. Stannade inte ens där utan lämnade Åndalsnes bakom oss och fortsatte på väg E136. 
Stannade på en stor rastplats som heter Trollväggen, den blev våran övernattningsplats.
Pratade med personalen i restaurangen/souvernibutiken om vädret. Dom sa att det var inte ens någon idé att åka in vägen mot Trollstigen, vi skulle inte se något av vägen när molnen går så lågt. Å andra sidan hade vi inte tänkt att åka Trollstigen, var mest att få se den omtalade vägen. Vi har kört tillräckligt med kringelikrokiga passvägar genom åren och fler sådana kommer det förmodligen bli, snart igen. 
Under tiden vi var i Norge hade det skett olyckor just på Trollstigen, då det hade rasat ner sten. Vägen hade stängt och sedan öppnat igen. Men nu har man återigen stängt Trollstigen och den kommer vara stängd hela 2024.

Fortsättning följer 

Kram Yvonné