Amsterdam Del 1 ...

När vi var inne i Haarlem bestämde vi oss för att ta tåget in till Amsterdam följande dag, istället för att ta ytterligare en dag i Haarlem. Några säger att Haarlem är som ett mindre Amsterdam med kanalerna osv. Till viss del kan jag hålla med, fast var och varannan stad i Nederländerna har ju kanaler. 
Tågstationen heter Overveen, dit var det några hundra meter att gå. Tåget såg man från ställplatsen när det åkte fram o åter, det gick två tåg i timmen och inget som störde, inte oss i alla fall.

Biljetter kunde man köpa på perongen, ser ut som ett gult rör, där lade man bara sitt kort emot. Men det gick bara att få en biljett, ja egentligen fick man ingen biljett, utan när man går ut genom spärrarna dit man ska, får man lägga sitt kort mot den avläsaren och pengar dras från kortet. Eftersom det var Jakobs kort som användes och jag hade mitt hemma, fick vi gå till den stora blågula automat där man också kunde betala med kort och där ange till vilken hållplats man skulle, där fick man en biljett. Viktigt att komma ihåg att lägga kort/biljett mot spärren när man gick ut, annars kan det bli dyrt om kortet tror att man åker runt med tåget som i en evighetsmaskin hihihi. För den sträckan på 20 minuter, fick vi betala 7,80 euro/pers enkel väg i 2:a klass.

Det är en vacker stationsbyggnad när man kommer in till Amsterdam. Hade läst om att det fanns konst att se i gångarna under stationen. Nu hittade vi bara en av många för vi ville inte gå genom spärrar och plötsligt behöva köpa biljett för att komma ut igen.

Vi har varit i Amsterdam tidigare och åkt båt runt i kanalerna, minns att vi tyckte det skulle varit britsar man kunde ligga på, för det kändes i nacken efter att tittat uppåt i någon timme. Van Gogh museum har besökts. Den här gången hade vi bara en sak som jag ville gå till och där skulle vi vara redan klockan 10, annars var det bara att strosa som gällde.

Båtarna är redo att starta upp inför en ny dag med förväntansfulla turister som vill se kanalerna osv. 
Det kommer bli en solig fin dag för oss alla.
Visst får man lite känslan av Venedig när husen ligger precis i kanalerna.

Med kartan i handen styrde vi direkt till 
Ons´Lieve Heer op Solder = Vår herre på vinden. 
Det är en hemlig huskyrka som byggdes högst upp i ett av kanalhuset, utmed en av kanalerna i Red Light området. Ja nu var väl inte den här kyrkan så hemlig eftersom det spelades orgelmusik som hördes ut på gatan. Den är nog mer hemlig för oss turister som inte ser den utifrån. 
Vill man besöka, kan man beställa biljett on-line och bli tilldelad en tid. Vilket vi inte gjorde utan chansade på att vara där lite före öppning. Jag klev in som nummer två, medans Jakob utforskade området utanför. Med facit i hand var det helt perfekt, för när jag gick därifrån vällde det in en stor grupp 12-14 åringar som hördes på långt håll!
Nu kommer det en hel del bilder från denna katolska kyrka, som byggdes på 1660-talet.  Man byggde denna hemliga huskyrka för katoliker och andra religösa utövare som inte kunde ha sina gudstjänster offentligt. 
År 1887 stod St Nicholas kyrka klar och öppnade sina dörrar. I och med det stängde man huskyrkan och det blev ett museum redan 1888. Vilket är det näst äldsta museet i Amsterdam med 85 000 besökare/år.
På söndagar håller man fortfarande gudstjänst i huskyrkan.

Entrén är i det modernare huset med rött tegel medans museet är till vänster i bild. Man får gå ner för trappor och gå upp i huset bredvid. Till slut var jag helt förvirrad mellan alla våningsplan och trappor rum hit o dit hahaha. Har man svårt att gå kan man inte rekommendera ett besök. Pratade med en kvinna där inne som hade riktigt ont i sina höfter och tog sig ner baklänges i de branta smala trapporna.

Huskyrkan är i det huset där det står en vit bil parkerad framför.

Följ nu med i trappor och rum.

Entrén från kanalen ser ut så här inifrån, fint med glaset och tittar man inåt ser det fint ut med marmorn, fast det är målat som marmor. 

Eftersom jag kom nerifrån källaren, började min vandring upp för en brant trappa, till själva entrén.

Detta är ett av de tre köken som fanns i huset.

Nu kom man till en lite märkligt brant trappa med svängda trappsteg inåt, man fick titta ner för att se var man satte fötterna.

Rummet hade en kamin och inbyggd säng med draperier för så man inte skulle märka av sängen.

Ytterligare ett rum ut mot kanalen.

Det här rummet som låg ut mot en gränd var förvisso mörkt men hade ett fint tak som var anpassat efter golvets mönster, med lika stora rutor.

Plötsligt hade jag kommit upp till kyrkans första våningsplan. Med stolar och bänkar som på den tiden var för de rikare. Desto högre upp i kyrkan man fick sitta, var för de sämre ställda.

Det är högt till tak om man ska gå ända upp till tredje våningen, i dessa branta trappor.

Vänder mig om och ser orgeln som ser ut att sitta upphängd på väggen mellan två våningar.

Förr hade man en person som fick stå och pumpa upp luft till orgeln men tack och lov slipper man det nu. Det går i den mörklila golvsockeln som man ser mot den vita väggen. 
Repet i taket är för att hissa upp saker med till vinden, inte till att ringa i kyrkklockor.

 Det var ganska högt att stå där uppe på tredje våningen och titta ner.

Tittade in i sakristian där en av prästens kläder hängde på en galge.

Det var så fint med duvan uppe i taket.

Genom fönstret kunde prästen se bort till den stora kyrkan Oude Kerk.

Prästens rum med en enklare säng, inga draperi utan där var det luckor som stängdes till. 
En plats för bikt fanns också på ett av våningsplanen.

Den här original tapeten blev jag förtjust i. 

Längst ner i huset fanns ytterligare ett kök och en dörr som mynnade ut i gränden. Med tanke på alla dessa smala branta trappor som finns i huset, måste jag beundra de som balanserade mat brickor tvätt ved/kol osv upp och ner.

Kyrkan hade även fint silver

Vid utgången stod Aposteln Petrus, höjde han möjligen handen till ett Hej då?

Med den Hej då hälsningen, gick jag ut i solen en timme senare och mötte upp Jakob som hade suttit på ett cafe i närheten och njutit i solen.

Vi fortsatte tillsammans utmed kanalerna, men det kommer i ett annat inlägg.

***

Just nu är vi i Papenburg med långkalsongerväder hihihi

Kram Yvonné Jakob