Öland Trollskogen Långe Erik ...

Fortsätter berätta om resan på Öland.

Ytterligare en cykeltur som vi gjorde på Öland under Kristi himmelsfärd helgen.

Den rundan gjorde vi tillsammans alla fyra och vi gav oss iväg på förmiddagen. Dimman från havet låg fortfarande kvar inne i skogen.

Vi trampade på mindre bra vägval Ölandsleden hahaha med facit i handen skulle vi nog tagit asfaltsvägen.  Det skakade så man trodde plomberna i tänderna skulle ramla ut. 

Men fram kom vi och första stoppet blev Trollskogen. BM och Lars hade varit där ett par gånger tidigare medans vi hade varit där någon på 70-80 talet. Naturum, var tyvärr stängt med en skylt, som talade om att man dragit in anslagen och hade bara öppet vardagar. Vilket vi tyckte borde varit tvärtom, att ha öppet på helgerna och stängt vardagar. Men men det är inte alltid man ska förstå hur dom tänker.
Naturen, är i alla fall öppen för oss besökare.

Är BM lite osäker om att våga gå in i Trollskogen när dimman fortfarande hänger sig fast?

Nejdå vi gick allihopa tillsammans och väljer till slut Murgrönestigen 

Vad är det för Troll, som tittar fram ur den gamla trädstammen?
Hahahaha liknar mina solglasögon

Dimman håller i sig

Svårt att upptäcka personen, som står i vattenkanten och fiskar.

Vi kom fram till det gamla vraket av skonaren Swiks. Som en vinternatt 1926 på sin färd från Tyskland till Åland gick på grund. De sju besättningsmän tog sig i land med hjälp av sin livbåt och 1954 vid en storm spolades vraket upp på denna stranden.
 Enligt BM och Lars som har varit här flera gånger så blir det färre bitar kvar av båten. 
Den här mannen, som inte förstod svenska eller engelska, höll på att bygga ett vindskjul av vrakets bitar.

Passerade den 900 år gamla stora Trolleken. Man kan tycka att ett träd som är så pass gammalt, borde vara större. Men det beror på att jordtäcket är så pass tunn, vilket gör att trädet inte växer snabbt.

Gick vidare och kom fram till Tallarna, som har fått olika former.

Och i svart vitt

Ett svan par kom simmande i dimman.

Stigen vi gick hette Murgrönestigen men jag har inte fotat ett enda träd med murgröna på, trots att det fanns många med täckt murgröna. 
Däremot fotade jag dessa figurer, som laddade med fika och mackor innan vi fortsatte på cyklarna.

Nästa stopp som även var dagens utflyktsmål, var fyren Långe Erik på Ölands norra udde. 

År 1844 stod fyren klar med sina 32 meter. Det byggdes även bostäder uthus eftersom fyren var bemannad året om och man lät även se till att det fanns en skola med egen lärarinna på ön, då det var hela familjer som bodde där.
År 1976 automatiserades fyren och sedan år 1991 finns endast en lykta, mer som ett markeringsljus. Alltså inget riktigt starkt ljus från fyren.

Vi satte oss en stund och blickade ut över havet men vindarna var fortfarande kyliga.

Lämnade Långe Erik bakom oss och fortsatte via Neptuni ängar till Byxelkrok.

Förbi Neptuni ängar susade vi fort fram på den asfalterade cykelbanan.

Blå Jungfrun i fjärran, dit skulle vi velat åka ut till men det var för tidigt på säsongen, båttrafiken hade inte börjat än.

Klockan var nästan 16 då vi äntligen kom fram till Byxelkrok, då var vi ordentligt hungriga.

Hittade Krokens Sallad & Fisk, där vi slog oss ner i lä, efter att beställningen var gjord, fish & chips och strömming med mos.

Undrar hur Lars tänkte här, ska han börja äta på glasögonen eller?

Gott var det 

Och vi fortsatte efter den asfalterade vägen hem till Böda. Men det blev ett fotostopp där det var stora ängar med blommande Gullvivor. Doften var ljuvlig.

Hem kom vi och då hade vi cyklat 45 km. Vilket kändes i rumpan.

Kram Yvonné