Haga Parken Och Fjärilshuset ...

När jag var påväg upp till Umeå, fick jag frågan från BM och Lars, om vi var lediga på Alla Hjärtansdag, för då skulle dom komma upp till stan med tåget. 
Alltid roligt att träffas och hitta på något trevligt. Vi skulle mötas upp på "Plattan" och medan vi väntade  tittade jag på Live kameran i mobilen och tog en skärmdump på oss där vi stod. Ifall någon inte känner igen oss, ringade jag in med rött där vi står.

Vi började med en morgon kaffe på Art Bakery, där vi kunde sitta lugnt och prata om dagens planer. Bakom BM och Lars synd ett par av tavlorna som pryder väggarna. Deras bakverk är väldigt goda, vi valde bullarna, som bara smälte i munnen. Kaffet är nog bland det bästa jag druckit.

Därifrån gick vi bort till Sveavägen och hoppade på buss 57. Hela Sveavägen åkte vi, dryga 2600meter och ligger på 4:e plats av Stockholms längsta gator. Den längsta är Valhallavägen med sina dryga 3500meter.

Klev av vid Haga Norra och gick in i den kungliga nationalstadsparken. Det var Gustav III vision att anlägga en "engelsk park", som designades av arkitekten Fredrik Magnus Piper i slutet av 1700-talet. Och är idag en av Europas främsta exempel på just en så kallad engelsk park.

Koppartältens, tre byggnader, (jag fick bara med två på bilden) byggdes som de övriga byggnaderna i parken, på sena 1700-talet. Där hade den ridande högvakten sitt logemente. En brand förstörde den mittersta, som är det största, 1953 och blev återuppbyggt 1964.  Koppartälten målades om, 2015, till dess koboltblå och gula färg, så som det såg ut för 220 år sedan. Tycker dom är så fina, lite cirkus över det hela.
Idag är det cafe/värdshus och även ett museum, som var stängt då vi var där.

Om man vänder ryggen till Koppartälten och tittar åt andra hållet. Ser man ända ner till Brunnsviken. 

Måste erkänna att det var dåligt fotograferat, då man inte ser att det är en stor skålformad yta.
Den heter: Stora Pelousen, som betyder just, stora formade gräsytor. Solen hade tagit på snön som legat i söderläge medans det fortfarande fanns kvar snö i norrläget. 
När jag var liten, så åkte hela familjen skidor, i just backen på norrsidan. Minns att min mor tyckte det var en väldigt brant backe. Även tefat åktes där. Sedan fick vi gå in och värma oss i Koppartälten och fika. 

Vi fortsatte bort till Fjärlishuset, som var ett annat delmål på dagen. År 1989 öppnades Fjärilshuset första gången och några år senare var jag där. Minns att det var så roligt med alla fjärilarna, som flög fritt och ibland landade på armen. 

Nu var det många år sedan vi varit där, kanske 12 år sedan och mycket har hänt sedan dess. För BM och Lars var det första gången. 

Påväg fram såg vi de första ludna Videknopparna på buskarna, solen värmde riktigt skönt.

Entre avgiften var 190:- för pensionär. Om ni ska gå dit, häng av er kläderna, vilket vi gjorde och det var vi glada över. För det var verkligen som tropiskt klimat varmt och fuktigt.

Nu får ni också följa med in, i det första rummet.

Leopardsköldpaddorna, var ganska stora, skulle tro runt 30cm och höga.

Här var det två stycken Dabbagamer, som var aktiva.

 Pilgiftsgrodor, som var runt 3-5cm stor. Pilgiftsgrodorna är väldigt giftig, somliga behöver man bara nudda vid, så dör man. Dom får sitt gift genom att äta giftiga växter, skalbaggar osv Har man dom i fångenskap och matar med vanliga småkryp som ej är giftiga, avgiftas grodorna också.

Det här var en blek rackare, en albino Afrikansk Klogroda. Dom lever hela tiden i vatten.

Axolotl, en salamander, som hela sitt liv i vatten. Den förblir i larvstadiet livet ut "for ever young". Har fjäderliknande gälar som sitter utanför kroppen samt en svans. Skadar den sig och tappar ett ben till exempel, växer det ut ett nytt fungerande ben.

Väldigt speciellt utseende eller hur?

I rum nummer 2, där var det tropiskt, med vattenånga så håret lockade sig.

Grabbarna gav sig iväg på jakt efter fjärilarna.

Plötsligt har Jakob en stor fjäril på sin tröja. 

Vecklade ut vingarna lite granna och visst matchar den med tröjan.

Sedan kom det en annan sort och slog sig ner och den ville inte lämna tröjan, hade ett sjå att få bort den då den höll i sig.

Plötsligt hade jag en fjäril på min vita hand. Tänk att man känner svagt svagt när den gick på fingret.

Inne i detta fuktiga klimat finns ett skåp, med flera hundra fjärilspuppor som ska kläckas.

Lars hänger över räcket och tittar ner på denna 

lilla Rocka 

Det sista rummet, Hajrummet, var svalt och skönt att komma in i. Där fanns olika akvarier med fina fiskar koraller och även ett riktigt stort, där hajarna simmade runt i.

BM får passa sig för Hajen

Tillbaka ute i solskenet, gick vi bort till Ekotemplet uppe på en liten höjd, som byggdes för att Gustav III ville ha en sommarmatsal. Fin utsikt där uppifrån, kanske inte lika roligt att bära maten dit upp. Ekotemplet är också en plats där många gifter sig.

Det är synd att takmålningarna har försvunnit när renoveringarna har gjorts, nu är hela taket ljusblått.

Jakob försökte sig på en joddling för att kolla hur ekot blev.

 Vi hade lite bröd och Landjäger med oss, som smakade bra i solskenet innan vi fortsatte promenaden bort mot Stallmästargårdens håll. 

 Gustav III paviljong, ligger fint nere vid vattnet. Man kan bara besöka paviljongen med guidad visning under sommarmånaderna, vilket jag tror att jag ska göra i sommar.
År 1792 åkte Gustav III in till Maskeradbalen på Operan och blev skjuten av Ankarström och dog av skadorna.

Där bakom staketet, i vita slottet, bor Kronprinsessan Victoria med sin familj.

Vi hade en fin promenad men det var såå halt. Eftersom promenadvägen låg i skugga var det tjock isskorpa och knappt tillstymmelse till sandning. Vi tog oss i alla fall fram och gick upp på en liten kulle till Kinesiska Templet. En åttkantig öppen paviljong. Även denna har renoverats och man har tagit bort de små mässingsklockorna, som satt längst ut vid lejonhuvudena på taket.

Vi fortsatte på den isiga vägen, passerade de kungligas begravningsplats och kom fram vid Haga Tingshus, där vi efter en del letande hittade fram till bussen, som gick in till stan. Vore bra med en skylt till busshållplatsen.

Avslutar detta inlägg och fortsättning följer vad vi hittade på i stan.

Kram Yvonné