Norge Resan Del 14 Lofotens Väg Slutar I Orten Å ...

6/9 det var sol +11 grader och vi gav oss iväg över de små korta broarna, som håller samman de små öarna.

Vi hade turen att få in bilen i en liten parkeringsficka precis uppe vid vägen, som går ner till orten Reine. Därifrån är det bra att starta vandringen upp på berget, Reinebringen, som är bredvid. Visst ser det högt ut?

Vi hade siktet inställt på att vandra upp på Reinebringen. Inget högt berg, 448m men det lär vara en väldigt vacker utsikt, Vykortsutsikt. 

Jag hade läst att vandringsvägen var avstängd men det ville vi så klart kontrollera. Tyvärr för våran del, stämde det, vandringsvägen var avstängd för reparation. Det är bra att det underhålls, innan det blir dödsfall. Speciellt eftersom detta berg drar mycket turister och alla besökare har inte så bra på fötterna utan kommer i flip-flop! Har i efterhand läst att det är Sherpas från Nepal, som är där och jobbar med att lägga en stenstig med stora stenblock. När stigen öppnas igen, vet jag inte, arbetet är väldigt väderberoende men man kan hoppas att den är klar till nästa sommar. Vi får väl åka tillbaka då hahaha.

I stället gick vi en sväng ner till orten, Reine, som så många andra byar, består av fiske, där fanns även en bensinmack och cafe.

Var påväg att titta på träkyrkan och möttes av ett begravningsfölje, där kistan bars genom byn. Kändes väldigt konstigt att få se ett sådant följe.

 Kanot Kajak uthyrning såg vi lite här och där i orterna. Till och med dom som var ute och paddlade. Hua så kallt det ska vara om man ramlade i.

Eftersom det inte blev någon vandring fortsatte vi på vägen, som bara blev smalare och smalare. Genom den sista tunnel och vi kom fram till vändplanen/parkeringsplatsen där vägen på Lofoten slutar i orten Å.

Klättrade upp på "kullen" bredvid parkeringen för att få en bild över platsen, där vi parkerat.

Här står man gratis och det fanns tillgång till toalett.

N67 52 48  E12 58 39

Vi var hungriga och gick ner till Å med förhoppningen att hitta en restaurang.

Brygga Restaurang, hittade vi fram till.

 Fish Chips och Skaldjurssallad blev det, vilket smakade riktigt bra tillsammans med kall öl.

 Vi gick runt i naturen, hade tänkt oss en vandring runt sjön

men det var ganska blött, mycket vatten som sipprade fram och halka ville vi absolut inte göra.

Tänk att vi stod där vägen tog slut, medans själva  Lofoten fortsätter ytterligare en bra bit ut.
Fast då gäller vandring runt över dessa berg, om det går vill säga.

Jakob ser väldigt liten ut där han står på berget, ner i höger på bild.
Ljudet som vågskvalpet åstadkom, fortplantades uppåt med ett konstigt ihåligt dongande ljud.

Ska man ut till öarna allra längst ut blir det till att ta färjan.

Även här fanns de höga torkställningarna för fisken.

En lukt av torkad fisk slog emot oss, det dök upp en bod fullproppad med torkade fiskhuvuden!

 Någon berättade för oss att fiskhuvudena mals ner till pulver och skickas till U-länderna, proteinpulver.

Även i Å kunde vi skönja norrskenet.

Kram
Yvonné