Ur Verkliga Livet.....

  Nu tänker jag skriva om ett kalas, som jag fick berättat för mig för ett par veckor sedan och har inte riktigt kunnat släppa tanken på det.
Personen det handlar om, kan vi kalla för Matilda.
Matilda är änka sedan många många år tillbaka. Hon har 2 stycken barn, son och dotter med familjer. Flera barnbarn och även ett litet barnbarnsbarn. Matilda bor i sin lilla lägenhet och klarar sig utan insatser från hemtjänsten.
Hon handlar flera gånger i veckan och har ca 1km att gå till bussen, som hon sedan tar till butiken där hon ska handla. Tillbaka vägen från bussen, då har hon en lång uppförs backe hem att gå och då bär hon en kasse i varje hand, som väger ca 5 kg. Någon gång i månaden, kommer ett av hennes barn, "snabbt förbi", med en 5 kg påse potatis och några liter juice. Det andra barnet, kommer också ibland  "snabbt förbi" och hämtar tvätt.
Matilda, skulle fylla år, närmare bestämt, hela 90 år. Tänk att vara 90 år och klar i huvudet, det är härligt. Hon funderade en del på hur hon skulle ordna med sin födelsedag, vilken restaurang skulle dom gå ut på?
Då erbjöd sig barnen  att "ordna allt" men Matilda fick naturligtvis stå för kostnaden.
Matilda tyckte det skulle bli väldigt spännande, eftersom barnen inte berättade någonting för henne. Då hon frågade vad för mat det skulle bli, fick hon till svar: att det var en överraskning!
Det blev hennes födelsedag och på eftermiddagen kom barnen med familjer, totalt 16 personer, 7 vuxna och  barn från 1,5 år och sedan uppåt i åldrarna.
Kassar bars in och barnen tog över Matildas kök, en febril aktivitet var det i hennes kök. Bordet dukades inte, med Matildas gamla vackra porslin och linneduk, utan det blev med inköpta engångstallrikar och engångsglas och pappersduk.
Äntligen var så maten klar och Matilda fick sätta sig till bords. Döm av hennes förvåning när det serverades:
makaroner och köttbullar sallad senap ketchup! Matilda åt lite makaroner och 3 stycken köttbullar, som dessutom, inte, var hemlagade. Kaffe och tårta då, nej det hade barnen inte köpt.
Nu hade ju barnen varit där i 2,5 timme och tog fram de inköpta svarta säckarna och öste ner allt engångsmaterial i dom.
Innan barnen åkte därifrån, fick Matilda ta fram portmonän, hon skulle ju stå för kalaset, det var ju överenskommet. Många som är i den åldern brukar vilja ha pengar hemma, så även Matilda. När så kvittona överlämnades och barnen sa att summan blev: 10.000:- betalade Matilda det. Hon fick även betala 2000:- för sina kläder, som hon fick tillbaka nytvättade.
Någon vecka senare var Matilda ute och handlade. På vägen hem med sina kassar i var hand, kom en av de där riktigt kraftiga vindbyarna och slog omkull henne. Hon kunde inte ta emot sig, utan föll och skrapade sig i ansiktet. Tack och lov inga värre skador. Några dagar senare, var det ena barnet förbi hos henne med potatis och juice. Såg barnet hennes skrapade ansikte? Nej, det uppmärksammades inte, det gällde bara "snabbt förbi" med varorna.

Ja varför skriver jag om Matilda? Därför att jag måste bara få "skriva av mig". Blir så arg ledsen upprörd när jag hör hur man kan gör så här mot sin mor. Matilda har ju tagit hand om sina barn ända tills dom flyttade hemifrån. Varför kan inte dom hjälpa sin mor, utan att ta betalt. Tanken skulle aldrig komma över mig, att jag skulle ta 2000:- av min mor om jag tvättade åt henne! Att man inte sedan ser att ansiktet var uppskrapat, det övergår också mitt förstånd.
"Makaron-köttbulls-kalaset," som kostade 10.000:- det begriper jag fortfarande inget av? En sak att Matilda ville betala sitt kalas men kalaset kostade ju inte 10.000:-
Fy skäms enligt mig.

Medans jag har skrivit detta, har Jakob lagat middagen och ropar från köket att det är klart. Undrar hur många tusenlappar jag får betala hahahaha

Trevlig helg och hoppas ni tar hand om era nära och kära, utan att ta allt för mycket betalt!

Kram
Yvonné