Det var länge sedan jag gjorde armband med tenntråd. Jakob har fått tenntrådsarmband av Dessan som hon har gjort. Klart att jag blev intresserad av att göra egna. Jakob använder sina jämnt, endast vid dusch tar han av dem. Vilket gör att efter några år så slits de mer eller mindre sönder. Han har haft ett "inlämnat för lagning" i mitt arbetsrum sedan länge. Tog tag i saken och lagade, då upptäckte jag att det var väldigt slitet. Blev sugen på att göra ett nytt, beställde material från ett företag, som heter Pewter. pewterofsweden finns uppe i Sörbyn, i trakten av Boden.
Det är från början ett samiskt hantverk och att bära ett sådant armband betyder vänskap samhörighet. Min mor har sagt för länge sedan att hon önskar sig ett sådant armband. Nu har jag gjort ett, som hon fick som julklapp. När jag ändå höll på, blev det även ett till Jakob.
Tänkte visa hur jag gjorde.
Man börjar att mäta handledens omkrets, bestämma vilken modell som ska göras, bred eller smal. Vilken färg det ska vara på skinnet som flätan fästs på. Det finns många olika flätningar, vill man till exempel ha med pärlor kulor eller skinnremsor.
Det som jag gjorde, flätades med 8 trådar och en 3mm skinnremsa. När man mäter upp tenntrådarna ska varje tråd vara 10 cm längre än själva skinnremsan, armledens omkrets.
Nu ska ingen tro att jag som nybörjare kan göra en fläta utan mönster. Nej det lär dröja och varför behöver man kunna det när det finns bra videofilmer att titta på. Pewter, har många bra videofilmer, lätta att följa.
Man måste sätta fast trådarna när man flätar, jag använder en nål och trycker fast i en tjock korkbit.
Här har jag kommit en bit och med i flätan är en skimrande skinnremsa, som är tänkt till min mor.
Jakobs armband har likadan flätning men med en mörkbrun skinnremsa.
Själva skinnbiten valde jag att använda en bit på 3cm bredd. Och 1,5cm in på skinnbiten, görs ett litet snitt så tenntrådsflätan kan stickas in.

Flätan sys fast med fiskelina.
Nu har jag gjort en fläta som heter sjutrådig dubbelfläta och då har man 14 trådar. Tanken var att det skulle bli ett armband till mig. Men nu ser jag att flätan blev lång och Jakob tyckte den var fin. Ja så då kanske det blir ytterligare ett till honom och jag får göra ett kortare till mig.
Flätan ligger bara lös på skinnbiten, den ska sys fast, när jag bestämt vem som ska få den.






Så fina!! Jag gjorde många såna när jag jobbade som arbetsterapeut inom psykiatrin. En kollega var väldigt intresserad och fixade massor av material etc. Jag gillade dem!! Men vet inte vart de tagit vägen ....
SvaraRadera