Vi Fortsatte Till Skärhamn Och Marstrand ...

 Tänk att det finns så många fina platser på Västkusten som är värda att utforska. Den här tiden på året är det mesta lugnt och ganska tyst, gott om plats att ta sig fram och få plats med husbilen.

Efter att tagit en fika ihop med en av Jakobs före detta arbetskamrat, fortsatte vi till Skärhamn. Dom hade tipsat oss om en plats i Skärhamn, Smedjan, som ligger högt och med fin utsikt.

Skärhamns Beach och badholmen.

Vi följde bryggan ut till badholmen. Därifrån har man Akvarellmuseet till höger i bild, som tyvärr precis hade stängt för att byta utställare. Man kan inte ha tur jämnt.

Jakob klättrade upp i hopptornet under tiden jag gick upp på "berget". Väldigt svårt att se men husbilen står parkerad framför det mörka huset, som är Pingstkyrkan, längre bak i bild. 

Borde ta fram min riktiga kamera och sluta fota med mobilen, hmm får fundera på det.

Alla restauranger är stängda.

Kan tänka mig att dessa grå kuber, är uthyrda under hela sommaren, nu stod även dom tomma.

Ännu en fin solnedgång fick vi se.

Det var Skärhamn det. 

Vi fortsatte vidare mot Marstrand, ytterligare en plats vi aldrig besökt. Under Instöbron, finns en ställplats., där ställde vi husbilen, för att sedan kunna cykla in till Marstrand. Man måste röra på sig lite tyckte vi och cyklade de 6km bort till Marstrand.

Bra cykelväg hela vägen fram och plötsligt dök Carlstens Fästning upp.

Cykelvägen tog naturligtvis slut vid kajkanten och där fick vi köpa biljett och köra in på färjan, som tog oss över till ön Marstrand

Började med ett besök på Strandverket, där Bertil Vallien hade fin utställning med sin glaskonst.

Inga badkläder var med, så doppet i havsbassängen uteblev.

Något besök inne på fästningen blev det inte för oss, vi var bara framme och tittade lite i vallgraven.

Cyklade tillbaka samma väg och himlen hade dragit ihop mörka moln, vädret sades bli mycket regn och blåst.

Molnen ändrade sig hela tiden och vi tog fram bord stol och fikade ute.

Då fick Jakob för sig att känna på vattnet, vilket inte händer ofta ska man veta. Men något bad blev det inte.

Kvällen kom och med den tilltog vinden ordentligt och regnet smattrade ordentligt på bilen. Vi stod bra i lä bakom brofästet, för att sova i en husbil, som ruskar i blåsten är inte roligt.

Följande morgon var det riktigt blött, vinden hade inte avtagit, det riktigt yrde ovanför vattenytan och det regnade fortfarande.

Vi bestämde oss för att lämna platsen vid brofästet. 

Kram

Yvonné