Att umgås med släkt och vänner i flera veckor är väldigt trevligt. Dock blir det mycket mer måltider och fler rätter vid varje tillfälle. Ja vi gör så gott vi kan med att äta hahaha som här, hemma hos syster och make, där det blev ostfondy.
Syster man och en av sönerna. Maria kom med tåget för att träffa oss en dag, då vi gick mellan två byar, 10km.
Här hade den andra sonen anslutet till lunchen.
När vi träffade den tredje sonen, glömde jag bort att ta kort, så blir det ibland.
Vi har sett fint pyntade kor, som varit på utställning, närmare bestämt 800stycken kor.
Nej vi har inte sett allihopa men ändå väldigt många och en del vita spralliga getter, som barnen försökte hålla ordning. Djuren hade stått stilla ett tag och nu hade både kor och getter mycket spring i benen hahaha
Denna klädnad som "pojken" har på sig, är från Jakobs område Toggenburg.
Vi har varit i Jakobs hemby
På klassmöte från grundskolan. 40 stycken var det som kom till träffen. Varav en var lite speciellt att träffa. Dom har inte pratat med varandra sedan 6-7 års åldern. Men år 2010 när Jakob och jag vandrade upp till toppen på Säntis 2400meter.
Kom en grupp på 6-8 personer och när vi möttes, sa Jakob: "vi släpper fram er här i svängen" Varpå mannen svarade: du ser ut som "drien Köbi" det är så Jakob kallas i byn. Varpå Jakob svarade: "jag ser inte bara ut som han, jag är han också." Just då och där, gick det inte att stanna och prata, eftersom vi var högt upp på en smal brant led.
Efter det mötet har vi pratat mycket om just honom, Hur kunde han känna igen Jakob?
Efter det mötet har vi pratat mycket om just honom, Hur kunde han känna igen Jakob?
Träffen hölls på Restaurang Sonne. En krog som vi mer än gärna har besökt och kunnat rekomenderat, tidigare vill säga. Tyvärr är den uthyrd till annan person, vilket var allt annat än bra. När "ägarinnan" är ogästvänlig och vänder på klacken när klagomål framförs, ja då vet inte jag vad man ska göra. Mer än hoppas att Peter kommer tillbaka och återtar sin krog.
Nu på denna träff möttes dom äntligen och pratade mycket då de även satt bredvid varandra.
Hur kunde han då känna igen Jakob där uppe på vandringsleden efter såå många år?
Svaret var: han och hans fru tänker och pratar ofta om Jakob "drien Köbi".
Han utbildade sig till Bergguide och håller fortfarande på att vandra med grupper. Dels så har han bestigit Killimanjaro 10 gånger och även gått över berget, alltså ner på andra sidan. Hahaha vi som var glada att gått upp till 1:a etappen på Killimanjaro.
Nu har vi sagt att nästa gång vi kommer ner, ska vi vandra tillsammans.
Ett härligt möte mellan dessa två grundskolevänner.
Vi åkte till vännerna Rainer och Monica Hotel Post i Unterwasser, som har en ställplats där man även kan tömma och fylla.
N47 11 49 E9 18 34
Även där glömde jag bort att ta kort på dom, blev en bild på det vi åt i stället, kallskuret, gott gott, så tokigt hahaha
Vi tackar alla som gjorde våran semester så jättehärlig och nästa gång kommer vi och stannar ännu längre hahaha
Måste bara hem och fixa till vikten lite hahaha
KramKram
JoY
Jag gillar kossorna bäst, de är riktigt mysiga.
SvaraRaderaDom var fina, likaså getterna som var riktigt busiga
RaderaSå kul att träffa gamla skolkamrater. Säntis gav mig höjdrädsla. Där ramlde jag ner på en avsats, när jag var 18 år. Usch ja, det vill jag inte återuppliva.
SvaraRadera