En fortsättning på våran resa i södra Sverige.
***
Svarta Bergen, intressant namn eller hur? Det tyckte vi och åkte iväg från Älmhults Golfklubb efter frukosten.
Från Osby, öster ut mot Lönsboda, väg 15. Följ skyltningen och inte GPS, ifall den tar av på en annan väg, då kan det bli lite krångligt. Våran GPS ville ta av oss men jag hade läst info att följa skyltningen, vilket vi gjorde och det blev rätt.
Koordinater 56.3951. 14.2501
När man kommer körandes på grusvägen är det första man möts av, ett stort arbetsområde. Vägen går genom stenbrottet där det är full fart med stora maskiner som kör kors och tvärs. Gäller att se upp så man inte kommer i vägen för maskinerna hihihi.
Svarta Bergen
är ett arbetslivsmuseum och skulpturpark, som ligger på kanten till världens största öppna dagbrott för svart diabas. Så står det beskrivet på deras hemsida.https://svartabergen.com/
Man började bryta 1889 fram till 1998, i just den här delen av brottet. Fast brytningen fortgår än i dag i den norra delen.
Jakob försöker spelar på cylofonen gjord i diabas, gick väl si så där.
På några av lampstolparna var det högtalare uppsatta som startades med en knapptryckning och man fick en historia berättad om hur livet hade varit i brottet.
Werner Ericsson, mannen som jobbat hela sitt i brottet, som stenarbetare. Han skrev även dikter om sitt arbete när han satt och skötte spakarna i en av de många kranhytterna som fanns.
Den gamla smedjan
Vi fortsatte runt bland konsten som fanns utplacerad i naturen.
En stor resväska, Tack och farväl, som den japanska konstnären Masaru Takahashi gjorde. Ett tack till den svarta diabasen, vilket han ville ta med till sitt hemland.
Pyramid med förskjuten topp
- symboliserar att livet blir inte alltid som man tänkt sig, en rak linje.
Ytterligare ett konstverk, Trådarna som syr ihop brottet.
Helt klart en trevlig plats att besöka i Hägghult.
***
Därifrån åkte vi till Kosta glasrike för att se oss omkring. Parkerade på den stora gratis asfaltsplatsen bredvid. Nu kom vi lite sent på eftermiddagen och glasblåsning var stängd. Det blev en sväng in i Outlet butikerna men inget glas följde med oss ut därifrån.
När vi gick runt bland byggnaderna kom vi fram till Hembygdsparken. Just då var det allsång och quiz.
Nej någon quiz var vi inte med på, däremot lyssnade vi en stund och nynnade med i sångerna. Innan vi gick tillbaka till bilen.
Följande morgon vaknade vi av Kosta regnet och beslutade, att nu åker vi hem.
Kram Yvonné
Vi har varit i det stenbrottet och sett de "Svarta Gubbarna," men det var så länge sedan att jag fick tänka efter lite.
SvaraRaderaDå vet du hur det ser ut där och visst är det en plats värd att besöka.
RaderaVilket roligt utflyktsmål! Vita Bergen känner vi till men Svarta Bergen har vi aldrig hört talas om! Typiskt den här sommaren att man vaknar till ösregn när det varit hyfsat dagen innan, inte kul….
SvaraRaderaJa nu finns både Vita och Svarta Bergen. Vem vet det kanske dyker upp någon mer färg på bergen.
RaderaVilket trevligt stopp! Svarta bergen hade jag inte tidigare hört talas om men nu så har jag det. Och även fått veta mycket. stort tack för fin info och vackra bilder. Kosta och andra glasbruk har jag besökt men det är alltid lika roligt att komma tillbaka.
SvaraRaderaHa det fortsatt bra.
Det är ett ställe som rekommenderas att besöka. Däremot Kosta är väl något som vi kan vara utan. I alla fall om man inte ska handla något speciellt. Dessutom var glasblåsnningen stängd för dagen, annars är det trevligt att titta på.
RaderaVilket spännande ställe ni varit på, det kände vi inte till. Kosta är alltid trevligt att besöka, men oftast går vi ut tomhänta. 😃
SvaraRaderaDit kan ni ta en tur med husbilen och titta runt. Kosta, så dags på dagen då glasblåsningen var stängd, var som vilket shopping område som helst. Men visst är det mycket fint glas att titta på.
Radera