November Nynäs Muskö ...

November månad, som många tycker är mörk och trist och jag kan nog hålla med. Man märker att man får tända lamporna tidigare för var dag som går. Ingen snö har vi fått än, däremot har det varit några dagar med minusgrader.  Längtar tills det blir lite vitt på marken, då det blir ljusare, och snart kommer  adventsstakarna fram som sprider ett mysigt ljus. 

När min födelsedag närmade sig, kände jag att det var inte läge för något kalas, min ork fanns inte att dra igång något sådant. All min kraft har gått åt till min mor och att hon ska må och ha det bra. Vilket de senaste dagarna ser ut att vara, hoppas jag.

Tidigare i veckan kom ett paket från vännerna i norr Dessan o Kjell. Dom vet att jag är en frusen person och skickade en gosig stor Hoddie, som enl info kallades för pläd med ärmar. Inte är det en pläd men för mig spelar det absolut ingen roll. För varm och skön är den och täcker hela mig när jag kurar ihop i soffan för att läsa blogga och slippa bli kall om axlar armar. Perfekt Tusen Tack.

 En stor Grattisbukett med sammetsröda rosor från min fina Jakob, ljuvliga.

Vi tog bilen ner till Lövhagen i Nynäshamn. Skog fågelkvitter och hav, ger mig energi och med en härlig promenad genom skogen, var vi framme vid havet.

Gotlandsfärjan var påväg ut till havs. Vore trevligt att ta en tur till Visby Julmarknad i december, tur och retur. Hade hoppats att det gick en tidig båt och sedan en kvällsbåt tillbaka. Men så är det inte, utan då måste man sova kvar. Nej vi får hitta på något annat.

Tanken var att vi skulle luncha nere i hamnen men när vi gick in på Lövhagens café/vandrarhem. Blev vi kvar där, det var lite hemtrevligt med många ljus i den öppna spisen och många goa ätbara grejer.

För oss blev det stora räksmörgåsar på gott stenugns bakat bröd.

När vi lämnade Nynäshamn tog vi av vägen ut mot Muskö. 
Jakob har aldrig varit där och jag har bara åkt ut dit när tunneln hade öppnats för allmänheten 1964.
Det är Stockholm läns näst längsta vägtunnel med 2895m. Djupaste delen ligger på hela 65 meter, så man åker ner och det planar ut och därefter uppåt.

I början läckte det in mycket vatten, 28000 l/tim, vilket man har tätat och nu är det runt 7000 l/tim.  

Minns när vi (familjen) åkte genom tunneln och det var blött och droppade vatten. Min far skojade och sa: att det var Svärdfiskar som sågade hål i tunnelväggarna! Det skulle han inte ha sagt, för min bror och jag skrek halvt hysteriska och hoppade runt i bilen. 
När nu Jakob och jag körde igenom var det inte några hysteriska skrik hahaha.

Muskö består av flera öar som har vuxit ihop genom landhöjning och är en av skärgårdens största öar.
Bofasta är runt 900 personer och under sommaren betydligt fler, då det finns många sommarstugor. 

Muskö är nog mest känd för, Musköbasen, som är en av världens största underjordiska örlogsbaser. När det byggdes sprängdes det ut 1,5 miljoner kubikmeter ur berget.  Anläggningen är större än Gamla Stan i Stockholm. Där finns tre stora dockor, den största är 250 meter lång och höjden är 40 meter från botten till toppen. Det får plats med väldigt stora militärfartyg. Verkstäder kontor sjukhus och köket har kapacitet för 2000 personer. Det skulle vara intressant att få göra ett besök där men se det går inte för sig. Hemligt hemligt.

Vi åkte runt lite bland annat med ett stopp vid den lilla träkyrkan från 1630. Som så många kyrkor är nu för tiden, var även denna stängd.

Det blev en trevlig utflykt och när vi kom hem blev jag så överraskad.

Under tiden vi varit borta hade Henrik o Kamilla varit inne och fixat med blommor och ballonger.
 Det hade kommit blomsterbud som dom tagit emot och satt i vaser. 

Va, en ballong in till kylskåpet.

Min födelsedag och Fars dag kom på samma dag i år och i kylskåpet stod det varsin bakelse, bägges favorit: Budapestrulle. 

Det blev verkligen en lugn fin skön födelsedag, precis vad jag önskade mig.
Tusen Tack till alla nära kära vänner och familj.

Kram Yvonné