Stora Skuggan ...

När man säger Djurgården, så tänker nog de flesta på området ut mot Skansen, Gröna Lund, Rosendals trädgård, Waldemarsudde, Blockhusudden och Manilla skolan. Det är Södra Djurgården. På andra sidan Brunnsviken och kanalen heter det Ladugårdsgärdet, med Kaknästornet, några museum och ambassader. 

Om det finns en södra Djurgården, finns det även en norra och den heter då, Norra Djurgården.
En del som ligger lite undanskymd eller i alla fall inte lika centralt som södra. Norra området är ganska stort, in bakom Stadion, Fiskartorpet, Stockholms Universitet och Naturhistoriska museet. 

Både norra och södra, är områden som jag har växt upp med då vi bodde på Östermalm, tills jag var 10år. Även i vuxen ålder, flyttade jag tillbaka några år. 
Norra Djurgården var ett område som vi/familjen ganska ofta åkte skidor i. Minns att vi hade fika med oss, som vi åt när vi kom till Ugglevikskällan i Lill-Jansskogen. 

Djurgården har haft olika syften under århundradena. År 1452 tillskansade sig Konung Karl Knutsson genom ett bytesbrev, södra Djurgården, Waldermarsön. I och med det så inleddes en obruten kunglig förvaltartradition. Kungliga Djurgården. Fram till 1680 var det ett väl utvecklat jordbruk. 
Därefter restes Djurgårdsgärdesgården, som var 2 mil lång och det blev en Jaktpark med hjortar och annat vilt. 
Från år 1751 blev det ett område med rekreations och nöjespark och med två trädgårdar, Rosendal och Bergianska.
***

Mellan åren 1947-1986 vallades Kungens Får på Nationaldagens natt från Åkeshov, genom Stockholm ut till Ladugårdsgärdet. Vi bodde i Solna, utmed sträckan som fåren gick. Den natten när fåren kom, var spännande när man vaknade och hörde dom, vi stod i fönstret och tittade. Och dom tog upp hela vägen med vallhundarna och fårahedarna, som höll ordning på dom. Om jag har läst rätt, så hyr man in massor med får, runt 400 stycken, som får beta och hålla markerna öppna ute vid just Stora Skuggan. 

Den här gången blev besöket tillsammans med min väninna Lena, i mitten av Maj.
Vi tog bilen och körde in vid Naturhistoriska Museet och följde vägen och parkerade utmed den. Ibland är det nämligen fullt på parkeringen som finns i slutet av vägen.

En liten bit från parkeringen finns en 4H-gård med lite djur, koloniträdgårdar och Kungliga Djurgårdens kansli. Vi gick runt och tittade lite innan fiket öppnade klockan 11, det var vi mest intresserade av. Kaffe sitter ju aldrig fel eller hur?

Ett fik som hade väldigt stort utbud med både smörgåsar, lättare maträtter och många olika sorters bärpajer.

RabarberHallon paj blev det, som var väldigt god.

Stora fina gräsytor att sitta på om man har med sig egen picknick.

Vi strosade runt bort till Spegeldammen och tittade.

Och fortsatte till wärdshuset för en titt, den såg också trevlig ut och lär ha goda stenugnsbakade pizzor. 

Stora Skuggan, platsen Skuggan anlades här under 1790-talet, som var en donation av Gustav III till Abraham Niclas Edelcrantz. Det skulle vara en lugn tillflyktsplats och han själv lär ha ritat byggnaderna. När jag läser om Edelcrantz var han en smart man och ansågs redan i 19 års ålder som ett universalgeni. Han hade ett finger med i det mesta som handlade om Sverige på sekelskiftet 1800-tal. Han tjänade kungen, var kansliråd, ledamot i Generaltullsdirektionen, direktör för Operan och Dramaten osv osv. Med andra ord i allt.

Just det här huset, Åttkanten, stod uppe på en liten kulla.  Byggdes för att vara ett orangeri för att ha palmer och dyligt i. Vad det är där idag vet jag inte.

Engelska Villan som låg bredvid och har en fin arkitektur, glömde jag bort att fota. Missade även att ta kort på Djurgårdens äldsta hus från 1680-talet, Karl XI fiskarstuga. Vi hade ju fullt upp att gå och prata hahaha

På håll såg vi Fiskartorpets hoppbacke. Där åkte jag tefat i underbacken, när jag var liten och nu ville jag gå dit och titta.

Det var en fin dag vi fick tillsammans och jag fick återse några platser från ungdomsåren. 
Hit ska jag ta med min mor och gå runt lite.

Kram Yvonné