Mina Vackra Hjärtan....

 i trädgården, som dallrar så fint i vinden. Så sköra och spröda men ändå håller dom sig kvar på den tunna tunna grenen, i ur och skur och stark sol. För att så småning om vissna och komma tillbaka nästa år och glädja oss igen.
Är det så livet kan liknas, skört och sprött och man håller det kvar så länge man kan. Skillnaden är att vi inte har den möjligheten att komma tillbaka, när vi väl har "vissnat".  Men fram tills dess, har vi alla säkert, något, att se fram emot.

Det var mina TrädgårdsHjärtan, som jag delar med mig av till er andra.

Pionerna

är såå fantastiskt vackra just nu.

Lite morgondagg var det kvar på dom, när jag var ute och fotade i morse

Den självsådda

Fingerborgsblomman

 väldigt hög och majestätisk.

Den har blivit högre än mina 168cm!

En gång i tiden planterade vi en nyponhäck. Jag ville så gärna göra egen nyponsoppa.

Inte blev det några nypon, knappt att den blommade. Efter ett par år, tog vi bort den och satte ner skotten på ett ställe, som var lite trist. Och vad hände, jo, där började den trivas och nu blommar dom för fullt och ger nypon!!

Kanske jag ska göra nyponsoppa i år?

Jackmanii

lyser upp fint mot den vita husväggen

Jordgubbarna

är på gång nu.

Det går inte att jämföra egna med "köpegubbar"

Dom egna smakar absolut bäst!!!

Men det gäller att man är snabbare än skatungarna ha ha ha

i annat fall blir det "köpegubbar"

Kanske det var någon mer än jag, som var uppe i natt och tittade på

"Gubben i Månen"

Genom "honom" kan man skicka hälsningar över hela världen, har jag blivit lärd!!!

Månen när den är som mest magisk och med lite moln runt sig.

Det är lite trollskt och kusligt samtidigt så vackert.

Nu ska jag ut i trädgården och göra lite nytta, rensa bort ogräs!!

Är "Gubben i Månen" framme i natt igen, så skickar jag en hälsning genom honom till er alla.

 Kram

Yvonné