Naturreservat Acksjön Orkidéer ...

Nu får resan i Norge vänta på uppdatering.
***
Måste bara göra ett inlägg, från där vi var igår eftermiddags. Läste hos Maggan Ingemars blogg att dom varit i Acksjön naturreservat och tittat på Gucksko orkidén. Vi befann oss inte så långt bort och ville ta en sväng förbi och titta på dom orkidéerna. Det gäller att passa på för dom blommar ju bara under en viss tid.

En kort smal grusväg från stora vägen, med stora gropar, tog vi oss fram på och väl framme var det inga problem att parkera husbilen. Vissa parkeringar på naturreservat, kan vara väldigt små. Och vi hade tur att slippa möte också, om det hade hänt tror jag att det hade fått bli, störst går först hahaha

Skylten med Välkommen till Acksjön. 
Svårt att läsa vad som står när bilden förstorades, jag ska skriva av lite. 
"Här fanns en grund sjö med en botten som var täckt av kalk. Sjön är borta men kalken finns kvar.
Det sägs att en kvinna ville ha mer betesmark till sina djur, hon ville helt enkelt att sjön skulle bli mindre. Längs kanten mot Storsjön finns en grusås. I slutet av 1600-talet grävde bönderna ett dike genom åsen för att lite vatten från Acksjön skulle rinna ut. Men vattnet forsade mer än man tänkt sig och en del av åsen spolades bort och hela Acksjön tömdes på vatten. Kvar blev en öken av kalk och här växer flera olika sorters orkidéer."

Det är en slinga man kan följa runt 1500 meter.

Vi kom inte långt in i skogen förrän vi fick syn på den första Gucksko. Den växer långsamt och kan ta upp till 10 år innan den blommar.

Ja sedan kom den ena efter den andra och på vissa ställen växte de som i stora buketter.

Dom är knähöga när man ser Jakobs ben bredvid, men så är Gucksko också Sveriges största orkidé. Kan bli upp till 60cm hög.

Här har en insekt tagit sig in i själva toffeln, som är en fälla. Enda vägen ut är en smal öppning nära blommans skaft. Det gäller förstås små insekter som kan pressa sig igenom. Just där vid hålet finns Guckuskons pollen som då fastnar på insekterna. De insekterna som inte tar sig igenom, dör i toffeln. Vilket jag tror att den här på bilden har gjort.
De som tar sig igenom flyger vidare till nästa och befruktar den Guckusko.

Tänk så tappra dom små blommorna är och tränger upp ur kalken.

Hittade även en ovanligt fridlyst ogräs, Jämtlandsmaskrosen, maskrosblomman är orange som en apelsin  och den slår inte ut mer än så här. Bladen är smala och spetsiga.
Finns dessutom bara på ett fåtal platser i Norden.
Den var svår att upptäcka, hade lätt kunnat gått förbi. Men nu visste jag att den skulle finnas här men fick leta en stund. Inte lätt att foto heller. Kul att fått se en sådan ovanlig blomma.

Det kom ett annat par som letade efter Jämtlandsmaskrosen, stolt kunde jag visa dom till rätt ställe. Dom i sin tur visade mig en Flugblomster eller som man även kan säga Såpopera.
Orkidéns blommor ser ut som en sorts insektshonor. Den kopierar honornas doftsignal, som talar om att dom vill para sig. Visst låter det helt otroligt hur en växt kan göra så. Alltså, en insektshane kommer flygande till blomman och tror att han parar sig med honan. Sedan flyger han vidare med pollen på sig till nästa honblomma som då blir befruktad och så håller det på.

Vilken såpopera, insektshanarna, som tror att dom parar sig och insektshonorna, som blir snuvade och brädade av blommor.

Tack för tipset Maggan och Ingemar.

Efter den rundan fortsatte vidare på vägarna i Sverige. 

Kram Yvonné