måndag 24 juni 2024

Midsommar I Umeå Och Hemresan ...

När man har roligt blir bloggandet åsidosatt, i alla fall blir min blogg det.
Och som jag har nämnt tidigare finns det inte alltid tid/ork att skriva och sortera bilder när vi har stannat för kvällen. Sådant som jag kunde sitta och göra när vi delade på bilkörningen. 
Fast det hinner jag pyssla med nu när vi har kommit hem från våran Norge Sverige resa som varade i
18 dagar.

***

Nu handlar det om våra dagar i Umeå där vi firade Midsommar hos vännerna Kjell och Dessan med bloggen Vardagsglitter.

Det var nu andra året i följd, som vi var hos dom på Midsommar. Just den här tiden på året ska man, om man har möjlighet förstås, befinna sig uppåt i vårat avlånga land. Vilka nätter, det blir ju aldrig mörkt, inte ens hos dom, trots att det inte är midnattssol där. Inte ett enda kort tog jag på natten för att kunna jämföra ljuset mot här hemma. 

Vi kom till dom på torsdagen efter att övernattat på en liten camping 5-6 mil norr om Umeå. Heter Sikeå Havscamping, enkelt ställe fast det fanns det man behöver och fina möjligheter att tömma. Som namnet havscamping, så ligger platsen precis vid havet. Betalade 200:- utan el.

Trevligt att man kunde följa en liten stig in i skogen med informationstavlor om vad som hade varit på denna plats tidigare. Det var en timmerhamn och ett varv där dåtidens pråmar byggdes och reparerades. Järnvägen gick från Robertsfors för lastning och transport av timmer.



En lada bredvid med en butik med namnet Andra Varvet, alltså second hand saker. Plötsligt hade vi famnen full med saker när vi gick därifrån. Det var en rolig butik att fynda i.

När vi kom fram till Kjell och Dessan, fick vi en fin eftermiddag/kväll ute på deras altan i solen. Där det dukades upp massa gosaker.




Säga vad man vill om Kroppkakor men vi tycker absolut bäst om Palt. Att sedan Kjell gör de godaste paltarna förstår ju vem som helt. Vi blev glatt överraskade att han ville göra palt, dessutom på färskpotatis då det inte finns gammal potatis nu. Det är så gott och framför allt inte så där löst nästan sladdrigt som kroppkakorna var som vi åt på Öland. 


Midsommarafton, då var vi allihopa lite småtrötta och ville bara vara tillsammans och hänga och ta det lugnt. Vi struntade helt enkelt i allt vad som heter Små Grodor och blomsterkransar i håret. 
Fast en gruppbild blev det i alla fall hahaha
Dom har en liten fin trädgård men nu blev jag lite fundersam vad som hade hänt i en blomsterbänken. Där satt det några halvslokade taniga Dahlior. Minns förra året då dom var stora fina, nu såg det inte värst roligt ut.
Sagt och gjort Dessan och jag tog bilen till Plantagen och handlade nya fina perenner. Vi var så gott som ensamma i den stora butiken och kunde ställa ut växterna på marken för att se hur den kommande rabatten skulle komma att bli. 
Fick ihop Astilbe, Höstsilverax, Alunrot och något mer som jag inte minns namnet på. 
Sedan var det till att gräva upp dahliorna som planterades på ett annat ställe och gräva upp tulpanlökar osv osv.


De nya perennerna placerades ut för att komma på rätt plats.


Kjell såg till att vi fick både fika och god mat.
Medans Jakob kröp runt på alla fyra och rensade ogräs hahaha


Rabatten blev klar och väldigt bra blev den. Fint med mörka Höstsilverax och den rosa Astilbe mot deras gula hus.

En fräsch läskande sommardrink efter allt arbete.


Oxfile pasta med supergod sås, måste komma ihåg att be om receptet.

Det här var smart och jättegott, Jordgubbstårta med grädde vaniljkräm i glasburk.


På midsommardagen började vi med en cykeltur runt sjön Nydalasjön. Vilka fina rekreationsområden det finns i Umeå. Förra midsommar cyklade vi på öarna i älven och nu runt denna sjö som hade många fina bad och eldningsplatser. Kyrkan har ett litet café som var stängt.





På eftermiddagen blev det utflykt med bil, till ett glasställe som heter Glassbonden, i Västra Selet. Dom gör sin egna glass på mjölken från sina fjällkor. Nu var vi absolut inte ensamma om att göra den här utflykten. Fick info av en familj som hade stått i kön, att det tog 1 timme! 
Nej nej så god kan ingen glass vara som får mig att stå så länge i kö.

Hängbro över Vindeln.
Vi vände tillbaka samma väg och vi hade stannat till på Slöjdarnas Hus på vägen upp. Nu gjorde vi ett nytt stopp för lite kaffe. Det hade varit underhållning av en enmansorkester som verkade varit populär med tanke på att det var mycket folk, som lyssnade.
En hel del fint hantverk fanns det i butiken.





Vi hade en jättemysig midsommar och vädret hade inte kunnat varit bättre. 
Stort Tack till er, våra fina vänner i norr.


***

Igår söndag åkte vi hem, visste inte riktigt hur vi skulle köra men började ändå med E4. Det rullade på bra och det var lugnt på vägen. Jakob räknade mötande trafik under 2 timmar mellan Umeå - Höga kusten bron. Det blev 100 husvagnar och 172 husbilar, ganska många, blir lite nyfiken på vart dom ska åka?

Vi gjorde ett fika stopp vid Höga Kusten bron, brukar göra det, tycker om den utsikten. Den här gången var det mer av ren nyfikenhet då vi hört från B-M och Lars att man gjort om där. 
Ja det hade man gjort, där man tidigare stått gratis med husbil, får man nu betalat 200:- för övernattning. Sedan har det målats upp parkeringsruta och rutan bredvid har ett tvärgående sträck över. Kanske för att man kan ställa ut stolar eller är det för att man kan backa in på den rutan, när man ska åka därifrån? Vet inte vad tanken är men på så här vis får man kanske plats med fler bilar, men det verkar blivit smalare och trångt när man ska vända, då det inte finns någon vändplats längre. Kan tänka mig att det kan bli rörigt när alla rutorna är belagda.




Nästa mat och sov stopp blev nere vid Rastplats Alebosjön, norr om Söderhamn, kommer bara in i   södergående riktning.
Måste säga att det var en trevlig plats, rent och snyggt, toalett och latrintömning. Många bord även grillplatser. En spång ut till en liten ö i sjön. Finns med i appen Park4Night.





I Gävle södra, pågick ett stort vägarbete som drog på sig enorma köer. Efter ett tag kunde vi ta av in mot Furuvik och köra den mindre vägen. Då är det extra skönt med husbilen, vi stannade ytterligare en gång och fikade och tog det lugnt. Innan vi körde sista biten hem och rullade så gott som helt ensamma in igenom Stockholm och Essingeleden. Stängde av motorn hemma vid 23,30. 

Oj så mörkt det är här hemma, mot i Umeå, ändå är det molnfritt. Nu fick vi användning för belysningen i bilen, innan vi kröp ner i sängarna, ville inte gå in i huset och sova. Bäst att ta till vara på semester känslan så länge man kan. 




Kram Yvonné


























tisdag 18 juni 2024

Norge BriksdalsGlaciär ...

Nu är jag tillbaka med berättelse från Norge resan.
Med tanke på vad väderleken visade över platsen vi stod på , gav vi oss av ner till Lom, innan snön var i antågande.
Innan vi åkte hemifrån, frågade jag Jakob om vi hade våra snökedjor med oss? Vilket han tyckte var väldigt onödigt, jo det är lätt säga när man står hemma på gården i solskenet. Men det kom tydligen en del snö på olika platser, runt omkring där vi var. Fast vi fick ingen snö där vi åkt.

Nere i Lom valde vi att fortsätta på väg 15. Efter cirka 45km kom vi till en utsiktsplats, Billingen.

Med en ordentligt brusande fors med sitt blåturkosa vatten, som liknar Vicks halstablett. Det duggregnade lite och det var vattenånga i luften från forsen, lite otäckt att gå ut nära kanten för att fota. 



Ser ut som ett stort bubbelbad med mycket lödder.


Det är sådana vackra vyer överallt när man kör genom dalgångarna och ser vattenfallen som kastar sig ut från bergväggarna. Man kan inte stanna på alla platserna, då skulle man inte komma långt. 

Ut på vägen igen och vi kör vidare genom tunnlar och lite serpentinväg, som gick utför.



I Stryn, fick vi för oss att ta av till vägen Fv 60 som går via Loen till Briksdalsbre, som är slutstation på den vägen. Enl väderappen skulle det vara lite regn men vi tog ändå beslutet att åka.
Vi gjorde ett fikastopp vid Loen Skylift, kabinen går upp till runt 1000m. Där uppifrån får man en 270gr fantastisk utsikt, sägs det. Vi åkte inte upp bland molnen, utan stod kvar nere vid sjön och tittade.


Från Loen går vägen in i en annan dalgång. Den vägen var visserligen asfalterad men i ett ganska dåligt skick, gungade både hit och dit och smal. Gott om mötesplatser, vilket behövdes. På ett krön i en kurva fick vi möte med en turistbuss och jag började backa men bussen ville att vi skulle mötas där den stod, vilket så klart gick bra. Dom chaufförerna brukar ha koll vad som blir bäst. Värre är det med personbilens chaufför som inte visste var han hade sin bil, när vi kom körandes uppför den sista branta backen. Det var riktigt smalt och i stället för att vänta tills vi kommit upp (Dom som kommer nerifrån har jag lärt mig ska köra först) men han skulle absolut ge sig iväg nerför. I dom lägena stannar jag och står stilla, medans hans bil kom utanför den höga asfaltskanten. Ja om ni har sett filmen "En man som heter Owe" så var det en sådan bil, nej då inga fördomar alls hahaha

När vi kom fram till Briksdalsbre, åkte vi till vägens slut, där fanns en parkering som man även fick övernatta på. Tror det kostade 230:- för en natt. Vi gjorde inte det utan löste en dagbiljett. Där fanns även en camping, om man ville bo på det.

Någon kanske undrar: Vad gör man nu längst in i en dalgång?
Jo man går 3km till en glaciärsjö och tittar på en glaciär.
Briksdals glaciären, är en så kallad arm, från den stora Jostedalsglaciären.  Och Jostedalsglaciären är både Norges och Europas största fastlandglaciär. Den är cirka 100km lång och runt 15km bred. Och från den är det cirka 20 stycken "armar" som sträcker sig ner till låglandet. Många av dessa glaciärer är så klart populära turistmål.
Det finns några större glaciärer på Island, Svalbard och Norra Ishavet men dom slutar i havet. 

Från startpunkten, är det 3km att gå till glaciärsjön och hur lång tid det tar, bestämmer ju var och en.
Om man vill åka med de små Trollibilarna kan man göra det, t/r eller en väg. Olika priser men närmare 300 NOK för t/r. Fast, bilarna kör inte ända fram till sjön utan man måste ändå gå för egen maskin den sista biten, som går lite uppför. När vi gick tillbaka, mötte vi ett helt sällskap med franska turister, som flåsade på och frågade oss, Hur långt är det kvar?

I början på vandringen går det uppför men planar ut efter vattenfallet. Man kan även välja ett brantare, något kortare alternativ straxt innan vattenfallet, annars följer man vägen och viker av och tar trapporna upp.





Man kan även välja att gå på den asfalterade vägen där Trollibilarna kör.
 


Ovanför vattenfallet planar det ut och man ser glaciären bättre.




Ja så var vi framme vid den lilla sjön och glaciären, som krymper för var dag som går.






Inget bad blev det i iskalla vattnet.




Det var våran vandringen till glaciären och vi var jättenöjda efteråt. Vilken tur att vi inte litade på väderappens regn. Utan vi fick ett perfekt vandringsväder med lite sol och moln.

När vi räknat ihop hur många tunnlar vi körde igenom bara på den dagen, hamnade vi på 11 stycken. 
Det är svårt att köra i Norge utan att hamna i en tunnel, jag började vänja mig. 

Kram Yvonné