Vaknade till en fin soluppgång i den lilla båtklubben Rundvik.
Därifrån hade vi bara en timmes körning till Umeå, där våra vänner Kjell och Dessan numera bor. I ett fint mysigt enplans hus med tre uteplatser runt huset. Bara att flytta runt med solen eller om man vill ha skugga, som inte är att förakta när det blir riktigt varmt.
Det var länge sedan vi träffat deras söner, så vi började med familjemiddag hemma hos äldsta sonen med familj. Dom hade ett fantastiskt fint hus, skulle lätt, kunnat flytta in i det huset. Roligt att träffa deras söta barnbarn, som bara tjöt av glädje när farfar klev innan för dörren hahaha. Yngsta sonen med sin familj kom också och vi fick träffa deras lilla dotter, som är tre månader yngre än vårat barnbarn. Vi har följt våra barnbarn via bilder och sömnad, nu var det kul att få träffas på riktigt.
Att få vara med i deras familj, känns som om vi har fått "en ny familj" uppe i norr.
En dag tog vi en vända i stan, där det var Loppis på gågatan.
Detta var den första MeToo-Puma statyn, som restes i landet. Läcker tycker jag den var när den stod uppe på ett par höga stålrör.
Hade sett fram emot en gofika på stan men oj så besvikna vi blev.
Nej något fikabröd blev det inte, bara en cappucino.
Att filmen "No Time To Die" med Bond James Bond har haft premiär har nog inte gått någon förbi.
Laddade med godis
Kjell är en bra kock i köket, alltid god mat bjuds det på där.
Många Tusen Tack för fina mysiga dagar tillsammans och som vanligt går tiden alldeles för fort.
***
Lämnade Umeå och tog sikte på att övernatta uppe i Fredrika, utmed väg 92, som går upp mot Åsele.
Det var så mycket vatten överallt på gräset, passade oss bra att stå utanför på grusparkeringen.
Kan tänka mig att det är en liten fin camping på sommaren med bad osv.
Följande morgon rullade vi vidare upp till Vildmarksvägen med fikastopp vid
Trappstegsforsen
Väldigt lite vatten i forsen, vi har åkt denna väg ett antal gånger tidigare men så här lite kan vi inte minnas att det varit tidigare.
Nu märks det att vi är här senare än tidigare år. Löven har redan lämnat träden och det går i gråskala. Det är fint det också, på sitt vis.
Den här gången blev det bara ett långt lunch stopp uppe på Stekenjokk.
Åh det är så vackert och tyst.
När molnen dragit bort från topparna såg vi att det kommit lite nysnö.
Ville inte hamna i dåligt väder, det visade på snö och luften kändes kall.
Beslutade att åka ner och då såg vi renarna.
Gjorde en övernattning hos fina vännerna i Jormlien, som också sa att snön är på väg och skulle byta till vinterdäck nästa dag. Lika bra att vara beredd när man bor så som dom gör.
Kram
Yvonné
