Efter att ätit ostron och sovit gott i Cancale. Lämnade vi Bretagne och åkte 50 km till Normandie. Närmar bestämt till orten
Le Mont St Michel
Där vi parkerade på en jättestor parkeringsplats som var avsedd för husbilar. Det fanns ytterligare ett par stycken utmed vägen, vi valde denna som låg bra till för vårat besök.
Där vi parkerade på en jättestor parkeringsplats som var avsedd för husbilar. Det fanns ytterligare ett par stycken utmed vägen, vi valde denna som låg bra till för vårat besök.
När vi var klara för att gå iväg, hörde vi ett flygplan på låg höjd. Ut hoppade ett antal personer med fallskärmar.
Vi följde gångvägen och äntligen såg vi det gigantiska klostret, som man har sett så många gånger på bilder.
Shuttelbussen stod inne när vi kom
den körde några kilometer ut till själva klostret.
Man kunde även åka häst och vagn
När vi var där, var det lågvatten, ön kan även vara omgärdat med vatten.
Vi såg många grupper som var ute och gick i leran.
Deras fötter blev ordentligt leriga.
Ön, som den ser ut uppifrån.
Ett litet kapell började byggas år 708 högst upp på berget. År 966 flyttade en grupp Benediktinermunkar dit och en klosterkyrka byggdes. På 1200-talet byggdes det på, med tre våningar. Under franska revolutionen var det även ett fängelse.
Det var mäktigt att gå runt där,
En del restauranger och små shoppar med sovernier på vägen upp till själva klostret.
Oj vilken hög byggnad!
Uppifrån såg man hur vägen går i en böj in mot fastlandet.
Högst upp är kyrkan
Det doftade starkt av rökelser i kyrkan, som hade avslutat en mässa innan vi kom dit.
Korsgången
med sicksack kolonner från tidigt 1200-tal
Vi gick runt i tre olika våningar, med kyrkan högst upp och sedan blev det ett enda virrvarr på vilken våning vi befann oss.
med sicksack kolonner från tidigt 1200-tal
Vi gick runt i tre olika våningar, med kyrkan högst upp och sedan blev det ett enda virrvarr på vilken våning vi befann oss.
Stora eldstäder fanns det
Inuti detta stora hjul, hade dom 6 stycken fångar, som fick trampa runt där inuti, för att få hjulet att gå runt
och därmed kunde dom dra upp förnödenheter genom denna öppning
upp och utmed stenväggen.
Det fanns mycket att titta på och visst är det väl en märklig känsla man får, när man går på ett sådant här gammalt ställe. Skickliga var dom, som kunde bygga sådana här byggnader.
Innan vi tog bussen tillbaka blev det ett cafebesök med äppeltarte kaffe och calvados
Solnedgång fick vi se
När det blev mörkt, tog vi bussen ut till ön igen.
Det var dags för kvällsfotografering av den mäktiga byggnaden.
***
Följande morgon då vi gav oss iväg, sprack solstrålarna fram genom molnen och träffade kyrkans guldspira.
Därifrån åkte vi bara vidare, riktning Lûbech.
Stannade i orten Conty för en övernattning.
En liten ort med en bra ställplats.
Här var den sista gången vi satt ute på kvällen och fortfarande gick i shorts.
Även här, kom brödbilen tutande på morgonen och vi köpte bröd och bakelser.
Från Conty rullade vi upp genom Belgien och till ställplats Greven, som var mer än fullbelagd och vi fick stå på platsen där båtarna står vintertid.
En sådan stor ställplats och inte någon brödservice, det var konstigt. Våra grannar var allt annat än glada när dom åkte därifrån strax innan oss klockan 8,45.
En sådan stor ställplats och inte någon brödservice, det var konstigt. Våra grannar var allt annat än glada när dom åkte därifrån strax innan oss klockan 8,45.
Vi har kört 717 mil under dessa veckor och allt har gått bra.
Hemma väntade fina squash blommor och både blå och gröna vindruvor.
Det var våran höstresa i år 2016.
***
Nu är det jobba/golfa som gäller och i helgen ska vi få rå om våra småttingar, som kommer till oss ett par dagar.
Kram
Yvonné