Ladda Batterierna....

Det är viktigt och måste göras ibland. Både på bilar mobiler maskiner osv och kanske framför allt vi människor, behöver ladda upp våra "batterier" för att orka vidare.
Det är något som jag har känt utav nu under tiden när Sir Nogger är sjuk.
Han visade första tecknet på att vara kinkig med maten den 8/2. Sedan började han äta lite och därefter tappade han matlusten igen. Ett antal veterinär besök med intravenöst dropp följde. Ultraljud, som visade kronisk njursvikt på ena njuren. Nu väntar vi svar på hans urinprov. Han äter lite nätterna och på morgonen, sover så gott som hela dagarna. Däremellan kommer han och vill vara med, som idag när vi var ute i solen!

Här hittade han lite myntablad från den torra busken jag klippte ner.

Då märker man inte av att han är sjuk.

Oj oj vad detta tär, speciellt på mig, gråter varje dag sedan detta började, känner mig som 100 år!

Inte kan man bara ta och avliva en katt som fortfarande äter, hoppar upp och ner och vill vara med oss osv.

Nej det är ett jobbigt beslut som hänger över och det börjar som sagt kännas i hela min kropp.

Vad jag då menar med att "ladda batteriet" är för min del: scrapbookingen. Då blir jag väldigt fokuserad på det jag gör och orkar inte tänka på Noggers sjukdom. Visserligen delar Nogger och jag stol när jag pysslar. Han hoppar nämligen upp på stolen bakom min rumpa och lägger sig till rätta och värmer hihihi.

Nu när snön äntligen har försvunnit, kanske bara tillfälligt, vem vet. Så passade det väldigt bra att få gå ut i trädgården. Det är ett annat ställe att få "ladda batteriet" på.

Nu när tulpanerna har kommit upp i rabatten, satte vi för det höga nätet så inte rådjuren äter upp dem.

Det blev lite finputsning av torra höga blommor också. Lättare att göra det innan nätet sattes upp.

Jakob maler kvistarna i kompostkvarnen.

Även gula krokus lyste mellan löven

.

En vacker vit snödroppe som ännu inte har slagit ut.

Stor knopp i kaprifolen

Ja nu känner jag mig starkare i både kropp och själ.

Ska ta min "dagliga" promenad till jobbet, visserligen jobbar jag inte varje dag men de dagar jag gör det så går jag. 

Kram

Yvonné