Hoppar lite fram och tillbaka för, Nu, är vi tillbaka till Vårens resa, som var i april månad.
Papenburg, ligger i norra Tyskland, väster om Bremen, vid floden Ems, inte alls långt från gränsen till Nederländerna.
Har ni varit där? Om inte, så tycker jag att ett stopp där, inte är bortkastat. Vi fick tips om denna plats av grannarna i Greven, som sa att det byggs stora båtar där. Vi har inte några kunskaper om båtar mer än att jag har haft en segelbåt i tidigare liv. Men så klart man blev lite nyfiken och det låg ändå på vägen uppåt.
Sökte efter ställplats och hittade en sådan med passande namnet Campinplatz Papenburg. Ställplatsen låg utanför campingen och man hade tillgång till allt inne på campingen.
Vi bokade plats för två nätter, när vi visste att vi skulle åka dit, vilket var bra för flera bilar kom under sen eftermiddag/kväll och fick vända. Lite märkligt att campingens reception stängde tidigt, om jag minns rätt redan vid 15-16 tiden och inget telefonnummer att ringa. Ja kanske de inte tyckte att säsongen hade kommit igång och därför gjorde så.
Jakob började i alla fall med att laga punkteringen han hade fått på senaste cykelturen. i Greven.
Därefter gick vi en sväng runt på campingen som hade en hel del fasta campinggäster med olika utseende på sina tomter. Även en sjö med sandstrand. Fina toaletter och separata duschrum så stora att man hade kunnat vara en hel familj inne i det utrymmet.
Det var cykelavstånd till stan och vi trampade dit för att göra ett besök på Meyer Muhle för att hämta ut våra förbeställda biljetter till nästkommande dag.
Papenburg har en hel del kanaler där det ligger några gamla fina skutor, som flyttades dit med hjälp av en kran. I stället för huvudgata kan man säga att här har man en huvudkanal med restauranger butiker på var sida om kanalen. Trevligt med alla små broar som finns och bra cykelbanor, Det finns så klart flera kanaler, inte bara huvudkanalen.
Första gången vi såg en automat med glassbägare i olika storlekar, smart eller hur?
Det vackra Museifartyget Friederike von Papenburg, där kan man förresten viga sig.
Vi cyklade bort till turistinformationen och där fanns dessa hus, som bryter av från allt det gamla.
Håller oss kvar vid kanalerna. Cyklade runt lite och kom så småningom fram till det lilla friluftsmuseum. Nu hade vi oturen att det började regna, vilket gjorde att vi trampade hem i stället för att gå in. Tanken var att vi skulle tagit en liten båttur på 45 minuter och få höra berättat om torvbrytningen osv. Nu blev det inte så men vi kunde i alla fall se några av skulpturerna.
Två kyrkor tittade vi in i och dit får ni också följa med.
Den stora röda tegelkyrkan, katolsk kyrka St. Antonius med sitt 88 meter höga torn, som stod klar år 1877.
Den andra kyrkan, St. Michael, finns bredvid Alter Turm, tornet är resterna från tidigare kyrka. Det är inget torn man spontant kan gå upp i, utan då måste man boka en visning. Vi fick nöja oss med en titt in i rummet vid dörren.
St Michell kyrkan är till skillnad mot föregående kyrka, ljus och med vackra takmålningar, fin stjärnhimmel framme vid altaret.
***
Det blir ett långt inlägg för nu kommer det mer och det handlar om varför vi egentligen åkte till Papenburg.
Jo vi hade bokat biljetter till Meyer Werft där de stora båtarna byggs. Och nog var det stora båtar allt, kryssningsfartyg handlade det om.
Vi hade köpt biljetter som inkluderade busstur från Meyer Muhle, rundtur inne på varvsområdet och guidad visning inne på varvet.
Guiden berättade, att släkten som grundade Meyer Werft hette från början Jansen. Det var prästen som tyckte när förfadern kom till Papenburg, att det fanns redan så många med det namnet Jansen. Så han sa, du får heta Meyer i stället. Lite roligt eller hur?
Meyer Werft
Har sitt huvudkontor i Papenburg, där de har jättestora torrdockor för att montera kryssningsfartyg.
I Åbo finns Meyer Turku, deras dotterbolag som bygger kryssning och passagerar fartyg. Och i Rostock Neptun Werft, där byggs flodkryssningsfartyg och fartygsmoduler.
Det är bara i Papenburg som man tar emot besökare, guidningar.
Utanför torrdockan låg detta stora fartyg som höll på att byggas.
Efter att åkt runt med bussen på området var det dags för guidningen inne i fabriken. Det började med en informationsfilm och det är ett antal fartyg som har byggts där, bland annat ett av Viking Line fartyg.
Några modeller av framtidens fartyg, bland annat denna vita för kanaler, cirka 135 meter lång och 12 meter bred.
Denna svarta modell är också en framtids modell, lite udda eller hur?
Uppbyggt så man får båtkänsla med gångarna och hänga över balkongräcket.
Här visades hur de olika hytterna såg ut.
Då kom vi fram till den enormt stora torrdockan i hall 6.
Det byggs vid olika stationer och sedan flyttas delarna för att sättas ihop. Lite som Lego.
Här kan man till exempel se de vita trapporna i flera våningar, som sedan förs över och monteras i den stora hall 6.
Bilden under med runda fönster, är kanske fönster till hytterna.
Det var intressant att se, även om man inte begrep när vi tittade på allt arbete som pågick, var alla delarna skulle vara någonstans på fartyget.
En liten filmsnutt på hur man monterar fartyget.
När det är dags för fartygen att lämna torrdockan, fylls den först upp med vatten. Den stora porten, som är störst. i världen, bredd 45 meter och 75 meter hög, dras åt sidan. Vägen framför porten, ligger på flytkuddar, den flyttas bort så fartyget kommer ut med hjälp av båtar som drar ut den.
Här är en modell.
Disney Destiny var det senaste fartyget som lämnade Meyer varvet i Papenburg, oktober 2025.
Det senaste fartyget som lämnade varvet i Åbo, var det stora Legend of the Seas, som levererades till Royal Caribbean i juni 2026.
Den finns en naturlig förklaring varför det finns en begränsning till storleken på fartygen i Papenburg. Det beror på kanalen Ems, man kan inte bygga större båtar då de inte kommer sig ut genom kanalen. De ännu större fartygen byggs i Åbo, vilket är världens största kryssningsfartyg, Icon of the Seas, som har sin hemmahamn i Port Miami.
***
Vi hann med middag på Altes Gasthaus Kuhr och ett besök hos cykelkillen innan vi lämnade Papenburg.
Kram Yvonné
