Umeå Vänner På Besök ...

 Ett samtal från norra delen av Sverige kom med frågan: 
Får vi komma och umgås och sova en natt hos er? Svaret lät inte vänta på sig, ett stort Ja. Ställplatsens skylten fick ett nytt utseende eftersom Kjell och Dessan inte har någon husbil/husvagn längre.

En titt i trädgården och på Dahliorna, som växer så det knakar.

Fika i skuggan under parasollet.

Plötsligt fick vi syn på en Halo.

Middag i uterummet, där vi satt tills det blev mörkt utanför.

Vi trodde att norrskenet skulle visa sig så här långt söder ut men det var inte mycket till det.

Följande morgon åkte dom vidare till det gula varuhuset GeKå. 

På sin väg tillbaka, kom dom och sov ytterligare en natt. 
Det är mysigt att kunna ses så här, hinna träffas några dagar och vara tillsammans. 

Tack för att ni kom, nu får vi se när vi träffas nästa gång. 

Kram Yvonné

 

Svarta Bergen Och Kosta ...

En fortsättning på våran resa i södra Sverige.

***

Svarta Bergen, intressant namn eller hur? Det tyckte vi och åkte iväg från Älmhults Golfklubb efter frukosten. 

Från Osby, öster ut mot Lönsboda, väg 15. Följ skyltningen och inte GPS, ifall den tar av på en annan väg, då kan det bli lite krångligt. Våran GPS ville ta av oss men jag hade läst info att följa skyltningen, vilket vi gjorde och det blev rätt.

Koordinater   56.3951.  14.2501

När man kommer körandes på grusvägen är det första man möts av, ett stort arbetsområde. Vägen går genom stenbrottet där det är full fart med stora maskiner som kör kors och tvärs. Gäller att se upp så man inte kommer i vägen för maskinerna hihihi.

Svarta Bergen

 är ett arbetslivsmuseum och skulpturpark, som ligger på kanten till världens största öppna dagbrott för svart diabas. Så står det beskrivet på deras hemsida.https://svartabergen.com/

Man började bryta 1889 fram till 1998, i just den här delen av brottet. Fast brytningen fortgår än i dag i den norra delen.

Här fanns ett cafe och en liten utställning om brottet.

Jakob försöker spelar på cylofonen gjord i diabas, gick väl si så där.

På några av lampstolparna var det högtalare uppsatta som startades med en knapptryckning och man fick en historia berättad om hur livet hade varit i brottet.

Werner Ericsson, mannen som jobbat hela sitt i brottet, som stenarbetare. Han skrev även dikter om sitt arbete när han satt och skötte spakarna i en av de många kranhytterna som fanns.

Den gamla smedjan

Vi fortsatte runt bland konsten som fanns utplacerad i naturen.

En stor resväska, Tack och farväl, som den japanska konstnären Masaru Takahashi gjorde. Ett tack till den svarta diabasen, vilket han ville ta med till sitt hemland.

Pyramid med förskjuten topp

- symboliserar att livet blir inte alltid som man tänkt sig, en rak linje.

Ytterligare ett konstverk, Trådarna som syr ihop brottet.

Helt klart en trevlig plats att besöka i Hägghult.

***

Därifrån åkte vi till Kosta glasrike för att se oss omkring. Parkerade på den stora gratis asfaltsplatsen bredvid. Nu kom vi lite sent på eftermiddagen och glasblåsning var stängd. Det blev en sväng in i Outlet butikerna men inget glas följde med oss ut därifrån.

När vi gick runt bland byggnaderna kom vi fram till Hembygdsparken. Just då var det allsång och quiz.

Nej någon quiz var vi inte med på, däremot lyssnade vi en stund och nynnade med i sångerna. Innan vi gick tillbaka till bilen. 

Följande morgon vaknade vi av Kosta regnet och beslutade, att nu åker vi hem.

Kram Yvonné

Bär Svamp Och Vänner ...

 Förra lördagen tömdes regnmätaren på 45mm och det var bara morgonens timmars regnande. Hade hört på nyheterna att det var stora översvämningar i Sala trakten, och det var dit vi skulle åka för att hälsa på våra vänner. Vilket vi blev varse då vägar var avstängda och vi fick köra omvägar för att komma fram till vännerna. Kändes si så där att köra igenom detta stora vattenområdet, tur att husbilen är hög. Stora områden ute på åkrarna låg under vatten, såg ut som stora sjöar. 

Tillsammans med vännerna gick vi ut på svampjakt i skogen. Även där märktes de stora regnmängderna, stora vattenpölar, bra med gummistövlarna.  

Under hela sommaren har vi knappt sett en mygga men nu fick vi träffa dom, jösses så ettriga dom var. Tur säger jag att vi hade våra Thermaceller med oss, som  hängde i bältet. 

Jakob kryper runt och plockar kantareller.

En svagt ljuslila svamp som jag tror heter Bockspindling och är giftig.

Inte den här heller är att rekommendera att plocka.

Det blev en hel del gula kantareller, som Anders kollar.

En dag blev det blåbärsplockning.

Det var så mycket mygg och min rosa näthatt kom väl till pass och Termacellen. Inbillar mig att det var bra med den vita fleecen. Kanske man ska skaffa sig en vit overall att använda i skogen? Hörde på radion att myggen inte ser siluetten så bra på vitt. 

Det var inte bara i skogen som myggen fanns. När vi försökte sitta ute och rensa bären, så var dom lika hopplösa, bara att ge upp. 

Det blev en utflykt till Skultuna Bruk Där var det full fart i det bruna höga vattendraget, Svartån.

Här finns en stor Outlet butik som är den enda i världen där man kan handla andrasortering, även en Iittala Outlet och Skultuna Flagship Store med tillhörande museum och ett trevligt cafe med dagens lunch, Bistro Bruket. 

Vi var fika sugna och hade tänkt suttit ute bredvid Svartån, men det brusade så enormt på grund av det höga vattenståndet, så det blev fika inne.

En annan utflykt gick till Avestaforsens brus, tonsättare Carl Jularbo.

I dessa byggnader finns bland annat Verket, Industrihistoriskt museum, som verkar väldigt intressant att besöka. Där finns även fast  konst och installationer. Det får bli ett nytt besök där och då en rundtur. 

Det var dags för lunch och den intogs på Koppardalen. En restaurang som ligger precis utmed Dalälven och kraftstationen. Det var lunchbuffé med flera olika rätter och fräscht salladsbord, kaka till kaffet. 

Gott Gott.

Vi hann med en grillkväll också.

När vi tackat för oss och vinkat Hej då, med svamp och bär i garaget. Hade vägen öppnats och var fri från vatten. Fast ute på åkrarna låg vattnet fortfarande kvar.  

Kram Yvonné