Genom Tyskland Och Godmorgon Dimmiga Sverige ,,,

Igår morse, torsdag, vaknade vi till ett väldigt dimmigt Travemünde. Checkade in på Finnlines färjan som skulle ta oss över till Malmö. Vi var den enda husbilen på båten och endast en personbil. Lite långtradare var det på däcket under oss. 

 Vi har alltid hytt när vi åker över, trots att det är dagtid tycker vi att det är väldigt skönt att ha en plats att ställa ifrån sig väskan och framför allt att lägga sig och sova en stund.

Överraskning, vi blev uppgraderade på hytten!

Stor hytt i fören, tackar så mycket. Sköna sängar, tv, soffa, bord och ett stort fönster. 

Trevligt att titta ut

 man vet ju aldrig vad som kan dyka upp där ute i dimman hahaha.

För att komma till Travemünde körde vi så klart genom Tyskland. På nervägen körde vi mot Berlin och sedan söderut. Vi tog nästan samma väg upp. 

Ut genom Schweiz i söndags, valde vi att köra Konstanz, Radolfzell och därefter följde vi Bodensee via Uberlingen bort till Meersburg. 

Vi brukar ta färjan över Bodensee just mellan orterna Konstanz-Meersburg. Men inte den här gången, nu ville vi se hur det såg ut utmed sjön. Det är vackra områden runt Bodensee och det märks att klimatet är gynnsamt för blommor och blader. Nere i södra Tyskland finns mycket äppelodlingar.

Från Meersburg upp till Ravensburg och Ulm. 

Från Ulm tog vi motorväg 7. Dunk dunk dunk skarvarna på motorvägen får en att bli omskakad, som tur var inte i evigheter. Den motorvägen har riktningen Würzburg.
Ja i Würzburg vet nog de flesta att det pågår ett enormt stort vägbygga, som man inte vill hamna i eller hur?  Men kommer man som vi gjorde nu, på 7:an och ska fortsätta på 7:an riktning Schweinfurt. Då klarar man sig utan att hamna i det bygget. 

Däremot när vi åkte ner, så ville GPS´n ta oss in genom Würzburg, vid avfart 101, vilket vi alltid har gjort tidigare. Eftersom vi i princip hade åkt genom Tyskland utan att ha sett några andra bilar, så valde vi då att fortsätta på motorvägen och köra "runt" Würzburg, genom det stora vägbygget. Intressant att se hur det byggs, det har ju pågått ett antal år och kommer nog ta ett tag tid. 

Bygget är söder om Würzburg väg3/E43, någonstans mellan av/påfarterna 70-72. Minns inte exakt, var, på den sträckan.

Så håll er ifrån den sträckan OM ni inte vill sitta i kö just där, för det kan jag tänka mig att kan vara, speciellt under semestertiden och tillsammans med alla långtradare hua hua.

För oss som fortsatte upp på 7:an förbi Schweinfurt, blev övernattningen i orten 

Meiningen.

De koordinaterna som är i BordAtlas går fram till campingen, den hade inte öppnat för säsongen. Vill man som vi, stå på Ställplatsen är det dessa koordinater man ska åka till.

Gratis är det att övernatta, vill man ha ström tömma osv kostar det en peng.

***

Måndag morgon fortsatte vi vidare norr ut på motorvägen. Genom flera tunnlar, som är överraskande långa, som denna 7878m, vilket var den längsta.

I Erfurt väljer GPS´n att ta motorväg 4/E40 riktning öster ut, mot Gera. Vid avfart 56, blir det norr upp, motorväg 9/E51, väster om Leipzig, riktning Berlin. Vid avfart 7, tar vi av och kör väg 102. Trots alla olika färger på lagningarna, är det inga skarvar som dunkar.

 Via Brandenburg fram till orten Rathenow.
Där finns en golfbana jippiiii

Där övernattade vi och spelade Golf i strålande solsken med underbar temperatur på hela +21grader.

Efter golfen rullade vi vidare ut på motorväg 24/E26 och körde vidare upp till Wismar.

Berättar om Wismar senare.

Denna resa, både ner och upp genom Tyskland har flutit på sååå bra. Vad vi har varit mest förvånade över har varit:

Vart har alla personbilar och lastbilar tagit vägen?

Vi har stundtals varit helt ensamma på vägen, inte en bil i sikte! Vi har ju åkt även på vardagar, toppen tyckte vi att det var.

På vissa rastplatser, på söndagen, stod det en del lastbilar. Medans det var helt tomt på andra platser. Inga som helst problem att stanna och fika för oss.

Första kön vi hamnade i var vid ett trafikljus i Lübeck, då vi hade 11 bilar framför oss hahaha.

Öresundsbron behövde vi komma nära för att upptäcka, vilken dimma eller kanske att det kallas tjocka. 

Nu fortsätter vi rulla med Annexet mot vårat, stationära hem.

Precis som resan började, så slutar den med regn. Dimman har tack och lov släppt och regnet har upphört. 

Om några timmar är jag redo att kliva in på min arbetsplats. Det gäller att ta vara på alla lediga timmar man har hahaha

Kram

Yvonné