Jo då bergen visade sig lite grann när vi tittade ut och termometern visade på +6 grader!
Vi gör oss i ordning och börjar gå iväg.
Molnen ligger nere i dalen också.
Vi går delvis på grusväg
och över ängsmarker som vintertid är skidbackar.
Det som är så härligt med att vandra här, är att man kan slinka in på små stugor och få något gott att äta och dricka. Här hittade vi en liten hutta
som hade den absolut godaste Apfelstrudel jag någonsin ätit och det är många vill jag lova hihihi
Efter den stora biten blev det spritt i benen igen
och vi fortsatte upp till
Passo Sella
2180 meter
Vi fortsätter ytterligare en liten bit högre upp, varför nöja sig när det finns något högre att gå upp till hihihi
Vi har inte träffat på någon Entzian men den här blomman liknar den.
Här uppifrån har vi en fin utsikt över ytterligare några berg men molnen vill inte riktigt släppa taget om topparna. Vi kan se en linbana som går upp från Passo Pordoi.
Lite frukt korv och bröd hade vi med i ryggäcken och det smakar gott medans kartan studeras.
Vi går samma väg tillbaka.
Följande morgon
och med sol på bergen bakom oss, dom bergen har vi inte sett tidigare.
Och att den här bergkedjan framför oss var såå bred, visste vi inte heller!
Nu gäller det att passa på medans solen skiner och ge sig iväg på ytterligare en vandring.
Upp för pisten väljer vi att gå och genast fastnar Jakob vid snökanonen
Det blir en led mot
och därifrån räknar vi med att ta linbanan ner till byn Selva Wolkenstein.
Ett fåtal lingon ser vi
Att cykla i bergen har vi sett många göra, ibland kan det tyckas lite väl våghalsigt med tanke på att det regnar på nätterna med följd att det blir lerigt. För att inte tala om hur dom ser ut på kläderna och ansiktet som är till större delen täckt med lera.
Vi fortsätter att streta uppför.
När man kommer till ställen som här, med cement, då är det brant vill jag lova!
Berget till höger i bild har ett lifthus på toppen, det är dit vi är på väg.
Vi stannade vid den här lekplatsen och fikade.
Det här kan man kalla:
Galjhumor hahaha
Jag gjorde mitt bästa men lyckades ändå inte att få liv i plastpåsen hihihi
Vi hinner inte riktigt ända upp när molnen kommer in över berget.
Nu är det inte långt kvar och vi får gå de sista hundra metrarna i moln.
Sådana här barstolar har vi inte sett tidigare!
Bröd och gulaschsoppa smakade bra med en pilsner till.
Därefter blev det linbanan ner från
I godan ro sitter vi där och njuter av utsikten mellan molnen, som fortfarande kommer och går.
Plötsligt stannar linbanan! Vi hör en helikopter och den dyker nedanför oss? Vad händer för något?
Under oss står det en grupp cyklister och vinkar åt helikoptern.
Det är tydligen där vid träbron, som någonting har hänt och en person firas upp i kälken.
Linbanan sätter igång men efter en stund stannar vi igen och helikoptern kommer tillbaka och den här gången firas en person upp i sele.
Nu har vi sett hur en italiensk räddningsinsats går till.
Killen vid dalstationen sa att det var en av cyklisterna som skadat sitt knä.
Hoppas att det gick bra för honom och alla andra i gruppen.
Vi gick till butiken och handlade lite ost
och choklad
passerar en butik med mycket träsnideri som orten är känt för
En jättehärlig dag som avslutades med regn när vi gick de 3 km hemåt. Ganska blöta blev vi erbjudna skjuts av en italienare och hans fru, dom körde oss ända fram till Annexet.
Grazie mille sa vi och klev glada ur bilen hihi
Kram
JoY
Nogger
Så duktiga ni är, och så fint det är.....vi startar nästa vecka mot Italien....
SvaraRaderaVila nu några dagar!
Kram och gå försiktigt!
Åh vilka härliga bilder, skulle så gärna gå en sån promenad, men det orkar nog inte Ingemars dåliga lungor med och kanske inte mina knän heller. Får väl passa på att njuta av dina fantastiska bilder.
SvaraRaderaHärliga bilder !
SvaraRaderaNi är ju spänstiga som ungdomar!
Kram
Bra träning det där...att vandra i bergen:-) Vackra bergsbilder ni tagit. Kram
SvaraRaderaDimman ger trolska vyer! Vilken tur ni fick skjuts sista biten! Inget skönt att gå i regn. Elisabeth
SvaraRadera