Umeå Och Hemresa ...

Härligt att vakna upp till en vacker himmel och -5grader. 
Efter en god frukost och Kjell var ledig, gick vi ut på en skön vintrig promenad.

Dessan och jag gick in på ett fik som hade mycket gosaker, det blev en leverpastej smörgås och en stor frasig vaniljgräddig wienerbulle eller vad det nu heter. Gott gott.

När mörkret föll och det började bli läggdags, kunde vi inte låta bli att ta en sen kvällspromenad i hopp om att se norrsken. Trots att aurora appen inte lovade något och appen hade rätt, det blev inget norrsken. Däremot fick vi en vacker stjärnhimmel.
Triangel med den starka nedre stjärnan/planeten, borde vara Mars. Den stjärnan till vänster är Pollux och den översta är Castor.

Här ser man Karlavagnen, gör ni det också?

Ytterligare en myspys dag var slut.

Sista dagen i Umeå bjöd på blå himmel och en skön promenad, innan det vankades lunch, som Kjell hade lagat.

Därefter tåget hem till ett snöfritt Stockholm.

Fick en present, en väldigt fin intressant bok om Norrsken, som Calle Bergstrand har skrivit.
Han har en grupp på Facebook som heter just Norrsken, om man vill följa och se vad som händer.

Tänker på att vi har sådana mysiga vänner, som bor långt upp i vårat avlånga land. Vi försöker att träffas några gånger per år. Åker vi inte upp med husbilen, kommer dom ner till oss med sin bil eller så går det väldigt bra att ta tåget, som jag gjorde den här gången.
Tusen Tack finaste "syster" för härliga vintriga skrattiga dagar tillsammans

Kram Yvonné

 

Umeå Och Norrsken ...

Det snöade när vi gick och lade oss, min första kväll i Umeå. Vaknade till ett fint duntäcke med snö utanför dörren, så vackert. Minsta lilla gren hade fått snö på sig och det fortsatte snöa ytterligare ett par timmar.

Umeå stads kyrka, har jag inte besökt tidigare, det var passande att åka dit efter frukosten.
Det är en stor kyrka i rött tegel, ser ut som en mindre katedral. Kyrkan ligger vid Kyrkbron, passande namn eller hur och ett stenkast från Umeälven.

Umeå stads kyrka har från början varit i trä och brunnit ner och byggts upp två gånger. Därefter byggdes den i tegel invigd 1894. 
Så sent som 1979-1984 gjordes en tillbyggnad ner mot älven.  Ytterligare en utvändig renovering gjordes 2004-2006 då takomläggning och förstärkninga av torn och målningsarbeten gjordes. 
Snart är det dags igen, nämligen i januari 2026 kommer kyrkan stängas för invändig renovering, vilket  räknas ska pågå ett år. 

Det fanns modeller på hur kyrkan sett ut genom åren.

Vi tyckte att kyrkan var ljus och fin inuti, man blev glad då det var fina ovanliga färger för att vara i en kyrka. Bänkarna var riktigt gröna med ockra, predikstolen och altaret gick i svagt dimrosa, taklamporna hade bland annat en turkos färg och detaljer på väggarna gick i ockra. 
Det finns läktare, som även de ska göras om för att få plats med fler besökare.

Om de gröna bänkarna skulle få vara kvar var det olika åsikter om så det blev till att röstas och de ska målas om.

Vilket vi tyckte var synd, nu blir denna kyrka en bland alla andra kyrkor, med beigebruna bänkar.

Provet stod lutat mot väggen.

Kanske är det svårt att se den svagt turkosa färgen på lampkronan.

Det fortsatte snöa under dagen och det blev en tjejkväll hemma med ansiktsmask osv 
Resultatet kommer här, ni förstår säkert att vi hade roligt hahaha
Kaffesumps skrubb, porrengöringsplåster och till sist en kall kletig ansiktsmask, som rörde på sig så fort vi pratade och skrattade hahaha

Inte gick det att dricka eftersom masken åkte in i munnen, då var det bra att sugrör fanns hemma.
Hahaha

Vi hann även göra örhängen i polymerlera som vi köpte på panduro, tidigare på dagen. Det finns hur många olika färger som helst, tyckte att kornblått var en bra färg att testa sig fram med.
Leran kavlades ut tunt och formades för att sedan åka in i ugnen på 110 grader runt 20-30 minuter.

Klockan närmade sig 22 och eftersom jag hoppades på att få se norrsken, höll jag koll på Aurora appen. Jajamensan vi drog på oss tjocka kläder och gav oss ut i mörkret. Behövde inte gå långt så såg vi hur det var något på gång i himlen, det kom som tunna slöjor. Plötsligt var det bara där, glad som en speleman hoppade jag runt och fram med mobilen.

Hade tänkt gjort snöänglar men det var så höga snövallar, hade inte gått att ta sig över och mycket snö, det blev inga änglar gjorda. 
Glada med kalla händer och många bilder i mobilerna, gick vi hem.

Ännu en mysig dag tillsammans

Kram Yvonné

Tåg Till Umeå ...

I förra inlägget avslutade jag med att skriva: lite snö skulle sitta fint.
Då visste jag att det skulle ske snart.
Långt innan tuppen vaknade, var det dags för mig att stiga upp och göra mig i ordning. På med ryggsäcken och paraplyet uppfällt gick jag i mörkret till bussen klockan 04,45 Usch för sådant väder.

Paraplyet, som var lite halvtrasigt, ställde jag kvar i busskuren. Jakob sa att han kunde ta en promenad dit för att hämta hem det senare på dagen, ifall, det fanns kvar. Vilket det inte gjorde hahaha då hade någon annan fått användning för det och vi behövde inte kasta det på återvinningen.

När det är lugnt och lite folk, då ser man också en del saker som annars försvinner i vimlet. Till exempel som den här stensatta pelaren nere på tunnelbanans perrong, som man behöver se lite på håll för att upptäcka personerna längst ner på pelaren.

På Centralstationen var det ganska glest med folk, klockan hade blivit 05,40. Mannen från kyrkan kom även denna morgon med sin Dramat, däri hade han kaffe och väckte de sovande uteliggarna.

De flesta som varit på Stockholms central har nog sett den stora öppningen i golvet på entré plan. Därifrån ser man ner till underliggande förbindelsegång till tunnelbanan. Öppningen är en känd mötesplatsen och har kallats olika såsom, bögringen spottkoppen själv säger jag Ringen. Med tanke på att det kallades för spottkoppen, går jag aldrig under öppningen, utan alltid vid sidan av. 
Ringen, som har varit en mötesplats ända sedan jag var liten, har liksom bara varit en ring där man möttes. Inte har jag tänkt på vad det varit för figurer, fram tills nu när jag hade tid och gick runt och tittade närmare.
Nu vet jag mera, så här: 
Ringen, invigdes 1959. Smideskonstverket gjort av skulptören Stig Blomberg, var en gåva från Svenska järnvägsmannaförbundet till Statens järnvägars 100-års jubileum 1956.

7 meter diameter och med figurer som föreställer de olika vädersträcken.

Mot norr fanns en eskimåfamilj med en säl.

Mot syd, en afrikansk medicinman

Mot öst en fågel fenix på ett indiskt tempel

Ja då var det bara väst kvar, men där hade en familj hunnit ställa ner sin stora packning med skidor osv och jag kunde inte be dom flytta allt hahaha. 

På mässingsräcket finns några figurer, bland annat en tiger och ett fantasidjur som biter sig fast, vill nog inte ramla ner.

Det blev dags att gå ut till spåret där tåget rullade in, som skulle under dryga 6 timmar ta mig upp till Umeå.

Norr om Gävle började snön och högre upp i landet, mer snö var det.

Målet med resan var så klart att hälsa på Dessan och Kjell. Det var två år sedan som jag var där uppe på vintern, nu var det dags igen.
Dessan mötte upp vid stationen och  Kjell hade gjort i ordning lunch, Chorizo Parisare mums, det finns inte att få tag på nere hos oss, då blir det extra gott.
Vi tog vi en promenad i den härligt vita snön.

Nog fanns det snö allt och det är så vackert.

Och naturligtvis fick jag även Pite palt, jag var som i himmelriket, det är så gott.

Första dagen avslutades med att det började snöa. Visserligen var inte Dessan lika glad åt snön som jag, hon önskar få Vår. 

Fortsättning följer

Kram Yvonné