söndag 18 september 2016

Gorges Du Tarn ...

I Nationalparken Cèvennes
där har vi åkt runt.
En väldigt spektakulär natur med djupa floddalar och flera högplatåer.
Från campingen i St-Jean-du Gard gav vi oss iväg på väg D9. Vackert med tallar ekar och de vissnade ormbunkarna som på håll såg ut som om det glödde på marken.

En kuperad natur breder ut sig.
Så är det här med att återge vackra naturbilder ... alltid lika svårt att få det så fint som det egentligen är.

Lite ljung som växer på berget

 Vad detta är har vi inte aning om. Stora stora träd växte vilt lite överallt.
 Körde igenom byn med samma namn som museumet i Paris
La Pompidou
Därefter kom vi upp en av många högplatåer i området.
runt 1040 meter
 Fåren gick runt där uppe och betade i det ganska karga landskapet.
Därefter gick det utför
 Utefter den bergsväggen fick vi syn på stora kalkstensformationer.

Vägen har varit bra asfalterad och allt har känts bra.
Kommer ut på väg N106 uppe vid Florac och viker efter en stund av in på väg D907B.
 Ni som känner mig och vet att jag egentligen inte gillar smala vägar! Vill bara tillägga att alla dessa smala-vägar-körningar är mina egna påhitt.
Åter till bilresan in i 
Gorges du Tarn
Vek av vid orten Ispagnac och kör utmed floden Tarn. Det här är några av Europas mest spektakulera klyftor, står det i en bok. Vi måste hålla med om det. Floderna Tarn och Jonte har ätit sig ner genom Cevennernas kalkstensplatåer i miljontals år. Området är 25 kilometer långt och 400 meter djupt. Vidare står det att läsa: Klyftorna kantas av klippiga uddar och är täckta med vägar som ger svindlande kurvor.
Ja även det kan vi hålla med och kanske även ni, som läser och ser våra bilder som kommer här:
 Hur har man kunnat bygga så här och med floden utanför fönstret?
 Här har man byggt huset runt berget.
 Vi fortsatte tills det blev stopp på vägen.

 Killarna som hjälpte till med lastningen, körde före och kollade så bilen gick igenom tunneln.
Därefter drog den bilen iväg och vi såg inte ens röken efter den hahaha
Våran bil ser väldigt liten ut under berget!
 Ytterligare ett hus/kyrka som är inbyggd i bergsväggen.
 Svårt att se på bilden men här möts nästan två stora stenar med vägen emellan.

 Spännande tunnlar eller
 Här går vägen genom den stora kalkstenen
 Det här är spännande vägskyltar när det redan är smalt och kurvigt!


När tunnlarna tog slut tog dessa enorma överhäng vid!
 3,5 meter högt och alla stenarna som sticker ut från väggen!!



Det var en enormt spännande resa hahaha 
Ändå åkte inte kartboken upp en enda gång. Däremot fick jag hoppa ut och dirigera när vi mötte två franska madammer i en liten bil. Dom tyckte vi skulle flytta oss, när ett stort överhäng var ovanför och stenarna stack ut hahaha  Allt löste sig till slut och vi kunde passera varandra utan missöde. Undrar om man skulle kunna ha en Drönare som åkte före och kollade av om man fick möten?
Vi klättrade upp på en utsiktspunkt. 
Jösses så det blåste där upp, svårt att hålla kameran stilla.


Ett stort klippblock som har lossnat!


 Så kom vi äntligen ut från nationalparken och såg
Millau bron
 Vi tog in på en camping i Millau.
Det var en resa som vi sent kommer att glömma hahaha
Hade inte velat åkt där under den riktiga semesterperioden, för det var verkligen knöligt när vi fick möten.

Har lämnat Millau och står nu i Sete med en så gott som öde sandstrand solen skiner +20 och väldigt blåsigt.

Kram
Yvonné

lördag 17 september 2016

Pont `dArc Området ...

Forsätter från förra inlägget.
Vaknade tidigt efter nattens enorma regn och åskväder.
Vi åkte bort ännu en gång till Pont dÀrc. Gick ner till stranden, där vi var helt ensamma, lugnt och tyst. Trafiken som gick ovanför hade inte satt igång


Jag hade tänkt bada. det var varmt i floden men efter allt regn följde det med en del skräp, så jag avstod. Somliga däremot, fick ett dopp vare sig dom ville eller inte. Det var några stackare som tippade med kanoten i den lilla forsen, som hade bildats. 

Ett par timmar senare fortsatte vi med Annexet bort till 
Aven dÒrgnac
En jättestor grotta, med stalakmiter och stalaktiter i en temperatur av +11 grader. Bra att man har garderoben med sig hihihi
 Började med att gå ner 220 trappsteg och vi befann oss då på -50meter. 
 Där kunde man se den egentliga ingången 40 meter upp i taket. 
När grottan hittades och utforskades av Robert de Joly, 1935, hade ortens befolkning, länge använt "hålet" att kasta ner döda djur genom.
Grottan består av 6 plattformar, som man går via och totalt 700 trappsteg. Till slut är man nere på -121meter. För att komma tillbaka upp, tog man hissen. Vi gick med en fransktalande guide och missade säkert mycket. Däremot såg vi lika mycket som alla andra.
 Det är inte lätt att få bra bilder i mörkret och ingen blixt var tillåten.
Mitt i detta "draperi" står en urna med Robert´s aska.
Gnistrar så fint
Därifrån rullade vi vidare till en ort som heter
Saint-Jean-du-Gard
tog in på Camping Les Sources, ett litet ställe. Trevlig dam i receptionen och det var uppvärmd pool som jag skulle bada i, då det satte igång att regna! Det där med att bada går inget bra för mig eller så är det en ursäkt från min sida att "slippa" hahaha
Platserna var så mörka under stora träd att vi fick ha lamporna tända i bilen. Ändå fick vi den platsen som var minst med träd på och ljusast. Kanske bra mitt i högsommarvärmen men nu är det inget vi tycker om.
Den etappen vi gjort ser ut så här


Kram
Yvonné