Postcrossing ...

 Ni är säkert fler där ute, som vet vad det är och kanske till och med är med i detta. För mig var det helt nytt när jag läste om det i Anna Forsbergs blogg, för något år sedan. Glömde sedan bort att kolla upp det men nu, tog jag tag i det. 

Det handlar om att skicka vykort, kors och tvärs världen över.
Man får först registrera sig och få ett konto, skriver en presentation. Det är förstås trevligt att få lite info om vederbörande man skickar till. Kanske den personen tycker om kungligheter, då kan ett passande vykort skickas, lite så tänker jag.

Man kan inte bestämma till vem eller vart man skickar, det bestäms slumpmässigt via Postcrossing. Man får en adress, skriver en hälsning och skickar iväg kortet, måste bara komma ihåg att skriva sitt ID-nummer, som mottagaren ska registrera. I och med att det registrerats, kan jag fortsätta skicka nästa kort. Man får ha sex kort i omlopp
På så här vis, skriver man inte fram och tillbaka till varandra, utan nästa gång är det till en ny person i en annan del av världen. 
Vad är vitsen med det här, kan man undra? Att få vykort så klart och kanske få en liten berättelse. Vad det kommer ge mig, vet jag inte riktigt än, får se hur länge jag tycker det är roligt. Egentligen har jag alltid tyckt om att skriva brev, i och med att jag bott utomlands och det var enda sättet att hålla kontakten med familj och vänner, det var innan mobilernas tid. Även att jag får skriva för hand, vilket jag inte gör så ofta numera. Och att skriver på engelska, vilket är ett plus att öva upp de stappliga kunskaperna.  

Negativt är Var köper man vykort? Och att portot har höjts och är ganska dyrt, jag blev helt paff när det kostade 44:- för ett vykort utanför Sverige. Kanske det bara är jag som tycker det var mycket. Ja jag ger det ett försök för att se varifrån mitt första kort kommer ifrån. 

***
Nu har jag fått bekräftat att mitt första vykort har kommit fram till en kvinna i Halle, Tyskland. Hon återkopplade med ett trevligt svar och välkomnade oss att göra ett stopp hos familjen när vi är i närheten med våran husbil. Hon skrev bland annat, att mitt meddelande på kortet var så innehållsrikt och berättande, vilket var roligt att läsa. Hon nämnde att hon har fått vykort med bara ett klistermärke!  Då förstår jag att mitt kort var trevligare att läsa.
Detta gör att jag blir nyfiken på vad/hur mitt första kort kommer vara. Tänk om jag också bara får ett klistermärke på vykortet hahaha.

***

Nu har jag fått mitt första vykort, det kom från Tokyo, med Tokyo Skytree tv-tornet och rosa körsbärsblommor, kortet kändes som siden. Hon berättade om kommande blomning och hade satt på flera fina frimärken. 

Det är kanske så man ska göra, flera olika frimärken då det kanske finns de som samlar på sådana. 

***

I och med det, skickade jag iväg ytterligare några som gick till Taiwan Beijing Amsterdam och någonstans i Tyskland.
Så här såg korten ut som jag skickade, enl mottagarens önskemål, önskade hon i Taiwan få förpackningar. Ja då klippte jag ut och gjorde ett kort av en mjölkförpackningen hahaha

Som sagt, får se hur länge jag tycker det här är skoj. Känns lite som när man var ung tonåring och hade brevvänner någonstans.

Kram Yvonné

Alla❤️Dag ...

 Vi är nu inne i halva februari och visst märker man att det blivit ljusare både på morgon och kvällarna. Belysningen som går på timer såg jag över idag och ändrade. Temperaturen har varit lite bister, -16 grader hade vi i natt medans det blev betydligt mildare dagtid -5 grader. Solsken både lördag och söndag men måste erkänna att vi har inte ens varit ut. Jakob har inte känt sig helt återställd efter sitt sjukhusbesök tidigare i veckan, då passar det bra att titta på OS.
Vi hade yngsta barnbarnet här som pysslade inför Alla hjärtans dags middag. Hon är en liten solstråle full av energi och då får man såklart hänga med hahaha.
Vi har klippt klistrat hjärtan och dekorerat bordet, blåst upp ballonger med kompressor, kavlat marsipan och stansat ut potatishjärtan , ätit hjärte våfflor och lite till. 

Ballongblåsning med farfar och extra roligt att sikta med kompressorluften på mig, så hår och skjorta fladdrade hahaha

Bordet är dekorerat med alla pappersdekorationer.

Ljusen tänds innan son och sonhustru kom.

Vi brukar inte fira denna Hjärte dag men det kändes väldigt roligt att göra det tillsammans med Ellie och äta middag ihop. 

Ha en fin kommande vecka.

Kram

Yvonné

Guldmjölk Juice Och Shot ...

 
Juice.
Något vi alltid har till våran frukost, är färskpressad juice, vilket inte går att jämföra med köpt juice.
 Det är Jakob som alltid fixar frukosten och juicen. Just nu består den av: rödbeta selleri morot äpple apelsin citron ingefära och toppat med nymald svartpeppar. 
Det är så gott.

***

Shot.
Idag kokade jag en shot, som innehöll färsk ingefära gurkmeja lime och lite svartpeppar.

 Gurkmeja är väldigt gulorange, en färg som kan vara svår att få bort på händerna, ja även i plastbunkar. Brukar alltid använda plasthandskar när jag bakar och nu var det extra viktigt med tanke på färgen.
Allt hackades ner i små bitar och ju mindre bitar, desto starkare shot.

Hacket fick koka 45 minuter i 2 liter vatten. Silades av och när den svalnat tillsattes honung, vilket man kan vara utan men jag tyckte den hade lite beska och då blev det bättre med några droppar honung.  Tappade upp på flaskor och in i kylen.
Visst är det en härlig gul färg och den blev ganska stark, rev till lite i halsen.

***

 Guldmjölk.

Inte att förväxla med guldvatten, som är något helt annat.

Gurkmeja, som är en av guldmjölkens ingredienser, den är antiinflammatorisk, antioxidativ och leverrenande och har länge använts inom ayurvedisk medicin.
Det aktiva ämnet i gurkmeja heter curcumin och ger bland annat dess knalliga gula färg, som kan vara lite svår att få bort. Det har man märkt när en vattendroppe med gurkmeja hamnat på bänken, gäller att torka upp snabbt.
 Gurkmeja ska alltid tas ihop med lite svartpeppar. Därför att svartpeppar har ett ämne som heter piperin, vilket ökar kroppens upptag av gurkmejans curcumin med 2000%! 
Vidare kan man läsa, om man googlar vill säga, att utan svartpeppar bryts curcumin ner i levern och tas inte upp lika effektivt av kroppen. Det är därför kombinationen gurkmeja och svartpeppar är bra för just ledvärk, stärka immunförsvaret, uppblåst mage och en hel del annat. 

Receptet på Guldmjölk, ja det finns några olika men de är snudd på likadana, jag gjorde efter detta:

0,5 dl mald gurkmeja

2 msk mald kanel

2 msk mald ingefära

0,5 tsk mald kardemumma

0,5 tsk mald svartpeppar

3 msk kokosolja

1,5 dl vatten.

Blanda ihop alla torra ingredienser.

Häll vattnet i en kastrull och vispa/rör ner kryddorna under uppvärmning tills det blir en tjock pasta. Det ska inte koka, bara värmas. Ta bort från värmen och tillsätt kokosoljan som får smälta ner i pastan. Låt det svalna och förvara i en burk i kylen där det håller sig i flera veckor. 
Hos oss går det åt snabbt, ingen risk att det blir stående i kylen så länge.

Det nämns i recepten att använda växtbaserad mjölk som mandel/havre mjölk men jag har tagit vanlig mjölk. Får kanske testa sådan mjölk.
Värm ett glas mjölk och ta en msk av pastan och tillsätt ev honung. 
Jag dricker detta innan det är dags för Natti Natti.
Jakob är inte så förtjust i mjölk, än värre med ljummen/varm mjölk, får se hur länge han tänker testa detta. Själv tycker jag det är gott att få lite varmt i magen innan sängdags och upplever att jag sover bättre. Kanske lite för bra då jag vaknar först vid 8,30 hahaha

Det här tipset med Guldmjölken fick jag av min ena väninna som inte gärna tar tabletter eller besöker läkare. Utan hon hittar sådana här lösningar och ser effekt av vad naturen ger.
Till saken hör att jag skadade min andra handled förra året. Har haft ont sedan dess, inte gått till läkare utan har väntat att det går över. Enligt min diagnos, tror jag på inflammation. Har tagit värktabletter och använt mig av ett handledsskydd, inte det smidigaste att ha på sig i alla lägen. Men det har så klart hjälpt när värken satt in, som vid dammsugning när jag vrider handen, ingen bra rörelse. Jodå Jakob har så klart dammsugit, men ibland gör jag av bara farten.
Tummen har jag inte kunnat böjt in mot lillfingret.

Nu har jag tagit Guldmjölk i ett par veckor och kommer på mig själv med att inte använt handledsskyddet eller tagit värktabletter. Dessutom kan jag böja tummen till lillfingret. 
Kan känna av tummen/handleden vid vissa rörelser men långt ifrån den värken jag hade tidigare. 
Tycker det är intressant ifall nu denna Guldmjölk har gjort att handleden blivit bättre, kan det vara inflammation som har börjat ge med sig?  

Väninnan som tipsade mig, hennes axel som var ett problem hade också blivit bättre. 
Följer utvecklingen av detta.

Nu tittar vi på tv, damernas störtlopp från Cortina där det är ett fantastiskt väder och bergen runtomkring. Visst längtar vi ner dit igen.
Åh nej Ajajaj vilken obehaglig krasch för Lindsey Vonn som fick föras bort med helikopter. 

Kram Yvonné

Fantastisk Vattenkonst ...

Vet ni vad Vattenkonst är? Det visste inte jag.
Det här handlar inte om vattendroppar på blad, som i och för sig är vackert. Nej det här är så mycket mer avancerat.

Den här tavlan köpte vi av fotografen Sonja Bohman, som fotar vattenkonst.
(Ursäktar att det blev reflexer i bilden, där jag syns)
Ser ni hur vattendropparna ändrar form när dropparna möts. Den gröna raka linjen kommer underifrån och möter dropparna uppifrån. 

Som sagt jag är ingen expert men jag tror att det var så Sonja berättade.

Vi bor nära Sonja och hennes make Stefan och deras två små söta hundar. Vi lärde känna varandra när det plötsligt stod en husbil, Carthago på deras infart. Har man husbil och dessutom av samma fabrikat är det lätt att hitta samtalsämnen. I och med det fick vi höra om Sonjas stora intresse, fotografering. Hon är väldigt duktig att fota bland annat fåglar och så denna vattenkonst.

När jag tittar på fotona kan man nästa tro att det är något slags glas, kanske någon säger att det är AI men det är det absolut inte.
Vi har varit i Sonjas studio och sett den stora ställningen som används vid fotograferingen. Nu är jag inte rätt person att berätta hur detta går till, men jag förstår att man riggar inte detta på en kvart. Utan det behövs några dagar till att hålla på med fotograferingen och sedan ska allt rengöras.
Det jag såg och fick berättat är att det finns tre vattenflaskor som sitter upptill på ställningen och en undertill, olika färger ska tillsättas i dessa vattenflaskor. De kontrolleras med luft när dropparna ska släppa och de ska riktas rätt, och kameran riggas osv osv. Det är en hel del pyssel helt enkelt.
 Sonja och Stefan är ute och rullar med sin husbil en hel del av året men jag hoppas att få vara med när de är hemma och Sonja ska fota. 
Eftersom jag tycker att dessa foton är magiska, vill jag dela med mig till er att få se. Självklart kan även ni köpa dessa tavlor, de är numrerade och i begränsad upplaga och storlek görs upp med Sonja. Oj det låter som jag har ett finger med i spelet men det har jag inte, vill bara att ni andra ska få se denna magiska vattenkonst. 

Länk till Sonja Bohman
https://www.sonjabohman.se/

Öppna upp Galleri och därefter Liquid Art, där hittar ni sju underrubriker med olika vattentekniker.
Titta gärna i stor bild och studera och njut av fotona. Berätta gärna vad ni ser och tycker.

Kram Yvonné

26År Korkbröllop Thailand Malaysia ...

 Korkbröllop

Det kan vi fira eftersom vi varit gifta i 26 år.
Det symboliserar att äktenskapet är lätt och flytande som en kork och klarar av att hålla sig på ytan genom både motgång och medgång. 
Låter jättebra och vi instämmer.
Tips på present, så klart något med kork, vi valde en flaska bubbel med kork hihihi. 

Tänk att det är hela 26 år sedan vi gifte oss i -16 grader och snö som föll på förmiddagen, det blev precis som vi önskade.

Bröllopsresan gick till Thailand, redo med ryggsäckarna.

Där hade vi först några dagar i Bangkok, innan vi tog nattåget upp till ChiangMai. Därifrån upp till Golden Triangel och båt på Mekongfloden till en ö, som tillhör Laos. 
Därefter flög vi ner till Phuket/Patong, trivdes inte alls att vara där, minns att vi badade inte ens. Utan tog en båt ut till den lilla ön Raya Island. Där fanns ett enkelt boende på stranden med restaurangens goda mat, man fick skriva upp allt och betala vid avfärd. Tror att det var enda boendet på ön. Gick runt på ön som knappt var bebodd. Minns att vi stannade där tills våra kontanter tog slut, eftersom de inte tog kort. Det blev en vecka. En sådan ö skulle vi inte vilja återvända till idag, är säkert bebyggt och mycket turister. Bättre att ha vårat fina minnet kvar.
***
Sedan tog vi minibuss ner till Malaysia, 14 timmar till Penang hahaha. Ja jösses vilken resa, för att inte tala om hotellet vi checkade in på när vi tillsammans med ett irländskt par kom fram klockan 02 på natten. I det läget väljer man det närmaste stället, i alla fall gjorde vi det och möttes av mannen i receptionen med glasögon som var som cocacolabottnar och hans ögon jättestora hahaha. 
Efter att blivit visade några olika rum, valde vi det minst sämsta och gick ut på stan för att hitta något att äta dricka och ta ut pengar. Efter några timmars sömn och ljuset kom, såg vi var vi sovit! Kan säga att vi sov med kläderna på och att besöka den gemensamma toaletten var inte ens att tänka på!
Smutsigare mögligare rum har jag nog aldrig sett, i alla fall inte bott i. Enda platsen som var ren, var där vattnet slog ner på golvet från röret, duschen alltså, ingen dörr och väggar som bara gick en bit upp, mitt i rummet hahaha Ja vilket rum!
Vi satte oss ute och åt frukost, som ingick. Sedan gick vi vidare och tog in på ett annat hotel, där vi till och med fick lakan och handdukar.
Ännu en plats som vi aldrig kommer återvända till igen hahaha men minnet har vi med oss.
Vi hyrde moped och stora störtkrukor som inte satt på plats och susade omkring på ön Penang. Minns att vi körde fel och råkade hamna på bron, 9km, över till fastlandet, bara att vända och köra tillbaka.

Efter tre dagar var det dags för en fin tågresa på 7 timmar ner till Kuala Lumpur.
Där blev det några dagar upp och ner i höga torn, de branta 272 trappstegen med aporna klängande bredvid, upp till stora Batugrottan.
Buss till Malacca för att hälsa på en vän och sedan flyg hem från Kuala Lumpur.

Det var tre fina roliga veckor vi två backpackers hade.
Två år senare var vi tillbaka i Thailand men då till helt andra platser.

***

I dags läge har vi inte några ryggsäckar eller planer på att resa tillbaka till Thailand.

Ute fortsätter stora flingor snö att falla, kanske vi måste skotta i morgon.

Kram Yvonné

Tenntrådsarmband ...

Det var länge sedan jag gjorde armband med tenntråd.  Jakob har fått tenntrådsarmband av Dessan som hon har gjort. Klart att jag blev intresserad av att göra egna. Jakob använder sina jämnt, endast vid dusch tar han av dem. Vilket gör att efter några år så slits de mer eller mindre sönder. Han har haft ett "inlämnat för lagning" i mitt arbetsrum sedan länge. Tog tag i saken och lagade, då upptäckte jag att det var väldigt slitet. Blev sugen på att göra ett nytt, beställde material från ett företag, som heter Pewter. pewterofsweden finns uppe i Sörbyn, i trakten av Boden. 

Det är från början ett samiskt hantverk och att bära ett sådant armband betyder vänskap samhörighet. Min mor har sagt för länge sedan att hon önskar sig ett sådant armband. Nu har jag gjort ett, som hon fick som julklapp. När jag ändå höll på, blev det även ett till Jakob.

Tänkte visa hur jag gjorde.
Man börjar att mäta handledens omkrets, bestämma vilken modell som ska göras, bred eller smal. Vilken färg det ska vara på skinnet som flätan fästs på. Det finns många olika flätningar, vill man till exempel ha med pärlor kulor eller skinnremsor.
Det som jag gjorde, flätades med 8 trådar och en 3mm skinnremsa. När man mäter upp tenntrådarna ska varje tråd vara 10 cm längre än själva skinnremsan, armledens omkrets. 
Nu ska ingen tro att jag som nybörjare kan göra en fläta utan mönster. Nej det lär dröja och varför behöver man kunna det när det finns bra videofilmer att titta på. Pewter, har många bra videofilmer, lätta att följa.
Man måste sätta fast trådarna när man flätar, jag använder en nål och trycker fast i en tjock korkbit.
Här har jag kommit en bit och med i flätan är en skimrande skinnremsa, som är tänkt till min mor.

Jakobs armband har likadan flätning men med en mörkbrun skinnremsa.

 Själva skinnbiten valde jag att använda en bit på 3cm bredd. Och 1,5cm in på skinnbiten, görs ett litet snitt så tenntrådsflätan kan stickas in.

Flätan sys fast med fiskelina.

Testade att limma fast ett linneband på insidan av armbandet, det skulle förhindra att skinnet töjer sig. Därefter sys en ögla fast och kanterna viks över linnebandet och sys ihop. Sist syddes en knapp av renhorn fast. 

Min mor blev väldigt glad för sitt armband som hon fick i julklapp. Jodå Jakob likaså, han har redan två halvdåliga och ett nytt var välkommet.
Nu har jag gjort en fläta som heter sjutrådig dubbelfläta och då har man 14 trådar. Tanken var att det skulle bli ett armband till mig. Men nu ser jag att flätan blev lång och Jakob tyckte den var fin. Ja så då kanske det blir ytterligare ett till honom och jag får göra ett kortare till mig. 
Flätan ligger bara lös på skinnbiten, den ska sys fast, när jag bestämt vem som ska få den.

Har beställt lite mer tenntråd, små pärlor, även en guldfärgad koppartråd, två olika färger på skinnremsor. Hade tänkt mig en mörkgrön men den som kom är väldigt mörk, svårt att se att den ens är grön, borde tänkt mig för då färgen heter mörk oliv, snarare svarta oliver. Den andra färgen är jeans-gråblå. När sedan flätan sys fast kommer det bli bra med skinnet.

Trevlig helg

Kram Yvonné

Plusgrader Bakning Och Sömnad ...

 Ja tänk att all den snö vi har fått, börjar så smått smälta eller i alla fall sjunker det ihop nu när det är +3grader. Började märka det redan i fredags när det hängde ner från taket och vi var ute och petade i kanterna med takrakan. Vi vill såklart att solcellerna på taket ska komma fram och ge lite ström.

På lördagen började vi höra dova dunsar när snön åker ner, jag gick ut och tittade upp mot taket. Jodå solcellerna börjar synas och snart börjar de laddas, om än bara lite. 

Igår gick jag upp till affären, vilken pärs det blev. Våran väg var hemsk, slirade fram och tillbaka i blötsnön. Bara glad att jag inte ramlade i dessa moddiga hjulspår. Vägen har aldrig blivit plogad med skrapan ända ner i marken utan det har legat ett tjockt lager packad snö. Vilket har varit väldigt vitt och fint, så länge det var minusgrader. Men nu var det inte lika fint eller att ta sig fram. 

Plötsligt händer det och den stora väghyveln dök upp, jippiii.

 

Han som körde hade skrapan nere och dessutom vinklades schaktbladet vid infarterna, första gången det har hänt. Vi brukar alltid få en ordentlig vall med snö på infarten trots att vi skottar långt ut på sidorna av infarten. Vi vill att postbilen ska komma fram till brevlådan och det brukar bli en naturlig mötesplats utanför oss.  Men nu när det vinklades, var det stor skillnad, kunde bara ta skyffeln och ta bort snöklumparna. 

***

Nu när det blivit barmark på vägen, blir det också väldigt mörk. Så visst är det ljust och fint med snön. 
Men, mörker kräver också reflexer. Har sytt fast extra på våra jackor vid blixtlås och snören, både bak och fram. Vore förbjudet att sälja ytterplagg utan reflexer, tycker jag.

Reflexsömnad är väl si så där lite halvtråkigt att göra. Då kom minsta barnbarnet och önskade kläder till sin Gullan. Hon tittade igenom mina tyger och valde en det ena och det andra tyget och vad det skulle bli. 
Här är bilderna på Gullans kläder, en overall, en sovpåse och strumpor mössa tröja byxor. Hon var så stolt att hon valt ut tygerna och fått det uppsytt hahaha.

***

Medans Jakob ägnar helgens dagar åt skidåkning, både på platten och utför, på tv:n alltså, bakar jag.
Såg när Hilda Kirkhoff var på Nyhetsmorgon och bakade med citrusfrukter. Fastnade för citronbullarna som hon gjorde. Receptet finns på Koket.se.
Testade med nattjäst/kalljäst deg. När jag gjort nattjäst tidigare har den fått stå i ett svalt rum men nu blev det i kylskåpet. Visst ser den fint bubblande ut när den togs ut och bra att kavla ut då den inte drog ihop sig, utan höll sig kvar i storlek. 

Nu var degen kall och fyllningen som stått framme rumsvarm. Det gick bra att smeta ut fyllningen.

Men sedan stelnade fyllningen och liksom släppte från degen, vilket man kan se på bilden. 

Vet inte vad jag tycker om det, kanske degen skulle varit framme en liten stund innan jag började kavla, vet inte. Fördelen är att jag kunde dra ut degen och forma bullarna utan att den drog tillbaka.

Visst kan man skratta åt dessa bullar hahaha Inte många som är likadana i storlek. Gjorde en vaniljkräm med citron som spritsades på innan gräddning, men det syns knappt och kanske lika bra att det inte blev för mycket innan man vet hur det smakade. 
Känns som jag måste göra dessa bullar en gång till, bara för att testa att ha kalljäsningen i svalt rum i stället för kylskåpet. Även ha något mer av vaniljkrämen.
Goda var citronbullarna till kaffet i alla fall.

Ha en fortsatt fin helg.
Kram Yvonné