Läste hos Ditte, som brukar skriva på Instagram om olika intressanta saker hon gör i Stockholm.
Där nämnde hon att Stadsmuseet och Medeltidsmuseet har ljudguider, som man kan lyssna på i sin mobil.
Vi tillsammans med våra vänner, fastnade för en av deras historiska vandringar, som heter Unga judar i sekelskiftets Stockholm.
Det finns fler vandringar, som verkar intressanta. Tycker det är en trevlig form att promenera och bli upplyst, gå i sin egna takt och göra ett stopp för fika/mat och fortsätta vidare.
Förutom berättar rösten, finns text att läsa.
Förutom berättar rösten, finns text att läsa.
Våran vandring som var i torsdags, en riktigt solig dag med lite skön vind. Möttes upp efter lunchtid i hörnet Ringvägen/Götgatan. För att tillsammans gå bort till Klippgatan, där starten var för vandringen.
Den här vandringen var en sträcka på 2,2 km och tiden var beräknad till 1 timme. Vilket vi absolut inte höll hahaha.
Såg vid flera av dessa punkter att vi var inte ensamma, som hade fått upp ögonen för denna vandring. Lite roligt att se personer som tex stod lutade mot en husvägg. Visste man inte om att folk lyssnade i mobilen, kanske man undrar Varför de bara står där o tittar sig omkring.
***
Startar på Klippgatan vid Sofia kyrka, och får berättat om det ljusgula huset på vänster sida i bild. Det så kallade Judehuset som byggdes 1912 av filantroperna Sophie o Eduard Heckscher. De ville upplåta lägenheter till fattiga judiska invandrarfamiljer till subventionerade hyror. Hyran för en etta var 13 kr 40 öre, ett kilo kött kostade 6 kr/kg och månadslönen var runt 60 kr.
Under den här vandringen får man följa barnen Fejga Herman och Ferdinand.
Under den här vandringen får man följa barnen Fejga Herman och Ferdinand.
Vi stod utanför ett av de två barnrikehusen på Klippgatan.
Fortsatte bort till vita bänken i hörnet av Kocksgatan/Södermannagatan.
Där sonens svärmor bor i en trevlig lägenhet.
Där sonens svärmor bor i en trevlig lägenhet.
Mitt emot bänken, ligger en fin blomsteraffär.
Vi gick vidare över Folkungagatan mot Katarina kyrkogård.
Stannade för att fotografera den stora Katarina norra skola, som byggdes 1895 med det röda murteglet.
På tredje våningen, tre bilder på tre starka kvinnor, från vänster:
Betty Pettersson f 1838-1885. Första kvinna som tog mogenhetsexamen, nutid studentexamen är 1871, blev första kvinnliga rektor.
I mitten: Ellen Key f 1849-1926. Författare, pedagog, kvinnosaksideolog, tidig feminist och sexolog.
Stannade för att fotografera den stora Katarina norra skola, som byggdes 1895 med det röda murteglet.
På tredje våningen, tre bilder på tre starka kvinnor, från vänster:
Betty Pettersson f 1838-1885. Första kvinna som tog mogenhetsexamen, nutid studentexamen är 1871, blev första kvinnliga rektor.
I mitten: Ellen Key f 1849-1926. Författare, pedagog, kvinnosaksideolog, tidig feminist och sexolog.
Till höger: Fredrika Bremer f 1801-1865. Författare, kvinnorättskämpe, kvinnorörelsens främsta pionjär och välgörenhetsidkare,
När vi stod där och fotade och pratade om skolan. Kom en kvinna, som sedan presenterade sig som UllaBritt, fram till oss och började berätta många intressanta saker. Hon bodde sedan 35 år tillbaka, inne på den gamla Katarina skola från 1600-talet, som ligger bredvid Katarina kyrka. Vi gjorde sällskap in på Katarina kyrkogård, där hon fortsatte berätta om personer som var begravda, kyrkobranden 1990 då kyrktornet rasade in och brandtalet som Karl XII höll 1715, efter att ha ridit uppför de 30 trappstegen och ner på andra sidan, Karl XII dubbeltrappa. Nu kom endast den ena trappen med på bilden men men.
UllaBritt berättade även om Maria tunneln, som ingen av oss hört talas om tidigare. Den gick från Stockholms Slott, under Gamla stan, under Slussen och vidare bort till Maria Magdalena kyrka på söder. Den tunneln ska tydligen vara så stor att häst och vagn kunde åka där. Bra flyktväg för kungen eller om någon ville smyga ut bakvägen, så att säga. Idag har nog tunneln rasat ihop eller ...
Tänker på när det uppstod ett slukhål på just Maria Magdalenas kyrkogård när tunneln byggdes för pendeltåget 2011. Tänk om det hörde ihop med denna tunnel. Spännande eller hur?
På ena sidan grusgången, Anna Lindhs gravsten.
Mitt emot finns fd biståndsminister Jan Konradsson gravsten, som samarbetade med Anna en hel del.
Det var så fint att höra UllaBritt berätta om alla dessa personer.
Här har vi Gösta Ekmans gravsten, som jag tycker så mycket om. Designad av hans fru MarieLouise i naturlig storlek. Han tillbringade mycket av sin tid i fönstret och pratade med fåglarna, Koltrastar som satt på fönsterbläcket, enl UllaBritt.
Fönstret sett från baksidan, där syns två stycken koltrastar på fönsterbrädan, i högra hörnet.
Sara Danius, hade en underbar doftande ros som klättrade upp runt den svarta stenen.
Minns ni rapparen Einar, som mördades medans det filmades. Hans grav finns också, i en annan del på kyrkogården och där samlas folk på olika tider av dygnets timmar och har lite olika saker för sig där, mer eller mindre trevliga.
Vi, fick i alla fall en väldigt trevlig stund med mycket information, innan vi fortsatte på våran vandring.
Tänk vilka fantastiska möten man får ibland.
Nu kom vi av oss lite med att lyssna på vandringen, vi fick så mycket annat att prata om. Fortsatte vidare på de runda kullerstenarna.
Vi, fick i alla fall en väldigt trevlig stund med mycket information, innan vi fortsatte på våran vandring.
Tänk vilka fantastiska möten man får ibland.
Nu kom vi av oss lite med att lyssna på vandringen, vi fick så mycket annat att prata om. Fortsatte vidare på de runda kullerstenarna.
Fram till Svartensgatan 38 det gröna hörnhuset.
Trappan ner till Klevgränd och vidare bort på Katarinavägen.
Vid den här tiden hade vi hunnit blivit riktigt hungriga. Tiden som angavs för vandringen, 1 timme, hade vi överskridit för länge sedan hahaha
Det blev ett långt matuppehåll hos Blå Dörren på Slussen. En restaurang som vi gärna återkommer till.
Stekt strömming med mos, är en av mina favoriter. Medans de andra föredrog: vegetarisk raggmunk, silltallrik och cesarsallad, alla blev nöjda mätta belåtna.
När vi sedan fortsatte, visade kartan att man skulle gå utmed centralbron, vilket vi avstod. Gick i stället ner över slussens område och tittade på bildskärmen, som visar hur många fiskar, som passerar mellan saltsjön och Mälaren.
Nu avvek vi ordentligt från vandringen och gick via Mårten Trotzigs Gränd direkt upp till Tyska Brunnsplan, där man hittar Judiska museet.
Den stora brunnen från 1700-talet, visst är den fin, som ett tempel.
En trevlig vandring som tar en via gator som man kanske inte går på annars.
***
Kaffetarmen gjorde sig påmind och vi gick bort till Stortorget och Grillska huset, som har gott fikabröd, ja även lunch.
Vi gick en trapp upp och ut på bakgården, som är en lite oas, bort från ljud och myller av folk.
Uppe på ett av parasollet hade en stor Mås hittat en bra plats att spana från.
Vilken fin balkong med många pelargoner, kanske Gamla Stans finaste.
En port bredvid Mårten Trotzigs gränd.
Ja det var våran vandring från söder till gamla stan, dryga 8km fick vi ihop innan vi kom hem.
Kram Yvonné
Den stora brunnen från 1700-talet, visst är den fin, som ett tempel.
En trevlig vandring som tar en via gator som man kanske inte går på annars.
***
Kaffetarmen gjorde sig påmind och vi gick bort till Stortorget och Grillska huset, som har gott fikabröd, ja även lunch.
Vi gick en trapp upp och ut på bakgården, som är en lite oas, bort från ljud och myller av folk.
Uppe på ett av parasollet hade en stor Mås hittat en bra plats att spana från.
Vilken fin balkong med många pelargoner, kanske Gamla Stans finaste.
En port bredvid Mårten Trotzigs gränd.
Ja det var våran vandring från söder till gamla stan, dryga 8km fick vi ihop innan vi kom hem.
Kram Yvonné
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar