Porjus ...

När vi lämnade Jukkasjärvi dagen efter övernattningen vid Laxtrappan. Valde vi samma väg tillbaka,  E10 ner till Gällivare och vidare på E45 till Porjus.
Porjus är en tätort i Jokkmokks distrikt som kom till i början på 1900-talet i och med att Porjus kraftverk byggdes. Det är Vattenfalls första stora kraftverk i Stora Luleälv. Det största vattenkraftverket i Sverige är Harsprånget, som man hittar bara en liten bit längre söder ut från Porjus. Harsprånget besökte vi 2012.

Den här gången stannade vi till uppe vid rastplatsen och tittade på minnesmärket över kraftverksutbyggnaden i Lule älvdal, monumentet Kraft, som är mitt efternamn som ogift. Konstnären Bo Holmlund har gjort denna stora sten av granit som väger 400 ton och är 15 meter hög.

När vi stod där uppe och tittade ner mot kraftverket upptäckte vi Porjus Golfbana, som ligger bredvid älven och, på andra sidan älven. Självklart åkte vi dit ner.

Golfbanan, som arrenderar marken av Vattenfall, vill nu ha tillbaka marken och vad som händer med golfbanan då, vet inte jag. Måste säga att det var ganska läckert att det finns en 9 håls bana som korsar älven bredvid dammluckorna. Dock måste man gå över en hängbro, vilket jag inte trodde Jakob skulle göra, eftersom han inte tycker om hängbroar. Men han överraskade mig och gick över. Trots att vi inte hade några golfklubbor med oss utan skulle bara gå runt och titta.

Jakob pekar på greenen på andra sidan älven och det var nog tur att vi inte hade med golfklubborna. Hade troligtvis aldrig kunnat slagit bollen över älven då det var ganska långt.
 

Konstgräs på greenerna.

Porjus kraftverk började byggas i ett väglöst land, innan det ens fanns en järnväg från Gällivare. Allt material förnödenheter fick bäras de 44km på Rallarstigen till arbetsplatsen. Bärarna fick betalt, 1 öre/kg som de bar, somliga kunde bära så mycket som 100kg. Tänk att gå de 44km med en vikt av 100kg och får 100 öre i lön.
År 1915 invigdes kraftverket av kung Gustav V, som inte var på plats utan satt på Stockholms slott och tryckte på en knapp så en siren utlöstes.

Den stora tegelbyggnaden, ställverksbyggnaden, som inte syns så tydligt på bilden, tokigt att det blev taget i motljus. Blev byggnadsminne 1986 med anknytning till 1900-talets industrialisering. 
Det är idag är ett museum, öppet under sommarmånaderna och övrig tid kan man boka tid för guidning, 90 år av kraftverkshistoria. 
Mannen som ritade byggnaden heter Erik Josephsson och läser man om honom får man reda på att han har varit inblandad i många kända byggnader. Bland annat i Stockholm som Djurgårdsbron, Handelsbankens huvudkontor, Skandinaviska Bankens Palats och många andra byggnader. 

Vi fortsatte på vägen söderut och passerade Akkats vattenkraftverk med dessa monumentalmålningar på  dammluckorna som symboliserar den samiska kulturen. Kallas för: Dörrarna västerut, av konstnärerna Bengt Lindström, Lars Pirak och Lars J:son Nutti. 

Påväg till våran övernattning som blev vid en liten sjö strax innan Sorsele, passerades några renar som höll sig vid vägkanten.

Kram Yvonne

Julmarknader 2025 ...

Bilden är från tidigare år, en Julmarknad vi varit på. Någon sådan julstämning har vi inte fått än, utan
håller fortfarande på att kratta blöta löv, stapla ved och äter höstig pumpasoppa.
Men det börjar starta Julmarknader runtomkring i landet och även söderut. Vill tipsa er om några länkar, som vi har använt oss av när vi besökt olika julmarknader. 
Vill man läsa om var vi varit, finns det längre ned på bloggens högra sida, under Etiketter: Julmarknad - och från  respektive land. 

***

Den här helgen börjar många Julmarknader runt om i Sverige. Många av dessa tidiga Julmarknader är bara under helgerna. Fast nog är det tidigt, hösten har ännu inte avslutats, det tycker i alla fall jag. 

Har hittat en länk med datum på Sveriges Julmarknader, om man är sugen på att ge sig iväg redan nu. 
Sveriges Julmarknader
Lisebergs Julmarknad sätter igång i mitten av november. Men ha koll på deras öppettider så det inte blir som för oss förra året, då just den dagen när vi skulle gå dit, var hela Liseberg stängt hahaha.

***
Julfilmer på tv har börjat, vilket jag tycker är ganska skönt att slötitta på när vädret är trist. Ingen som mördas skjuts ihjäl utan alla filmer får ett lyckligt slut, lite väl sockersött men men.

Julmusiken är snart igång också Tänd ett ljus, Felice Navidad, osv osv. Tycker synd om alla butiksanställda som blir matade med musiken. Fast det är kanske så att till slut hör dom inte musiken, vilket man får hoppas. 

***

Nu är det inte bara Sverige som har Julmarknader. Finns en hel del fina runt om i Danmark, som vi har besökt. Tivoli i Köpenhamn slår upp sina portar den 14 november. De övriga Julmarknaderna i Köpenhamn verkar börjar nu till helgen. Vad man ska ha i åtanke är att marknaderna stänger oftast redan klockan 19 på kvällarna. 
Danmarks Julmarknader 

***

Så har vi Tyskland med alla deras härliga Julmarknader där varje liten by i princip har en Julmarknad. 
År 2015 åkte vi upp genom Tyskland, besökte totalt 13 julmarknader. Hade bland annat sett ett tv program om olika marknader och sedan hittade vi denna länk. 
Tysklands Julmarknader

Den länken är bra uppdelad på Romantiska Traditionella Nostalgiska osv även i olika delstater, lätt att hitta.

***

Den stora  Stenbecksgranen med sin 35-40 meter, byggs ihop på Skeppbron och tänds den första advent 2025.

Nu hoppas jag att det dröjer innan snön kommer så vi hinner avsluta hösten, innan det är dags att börja skotta.

Trevlig helg

Kram Yvonné

Jukkasjärvi Med Norrsken ...

Det blev lunch i bilen när jag hade kommit tillbaka från Rallarkyrkogården. Därefter åkte vi tillbaka mot Kiruna och passerade på gatan utanför stadshuset och där kyrkan stod. Ingen idé att parkera och gå runt och titta på kyrkan då det var avspärrat och en stor arbetsplats. Stadshuset och kyrkan tittade vi på när vi var där september 2018. 
Kan läsas om det besöker här: Kiruna Stadshus 

Fortsatte bort till Laxtrappan, Jukkasjärvi där har vi övernattat tidigare och det är trevligt att höra vattnet porla. Såg att det finns många grillplatser utmed älvkanten, men inget som vi nyttjade. Det kom ytterligare en husbil, tyskregistrerad, som övernattade.

Molnen kommer och går, jag gör detsamma, ut och in på husbilen. Plötsligt kommer hon fram mellan molnen och visar upp sig, det var som hon visste att det var våran sista natt där uppe. 

Orten Jukkasjärvi med ishotell och kyrkan har vi också besökt tidigare år 2018.
 Kan läsa om det besöket här: Kyrka och Ishotell  

Kram Yvonné

Rallarkyrkogården ...

Följande morgon mellan klockan 07,10 - 07,45. får ni följa med på soluppgången i Björkliden. Hur solen kommer upp i bortre änden av Torneträsk och belyser fjället där jag stod. Det var så vackert.

När så frukosten var avklarad och bilen utvädrad efter en konstig lukt, som uppstod när Alde pannan startade. Jakob var i kontakt med Alde, som sa att det ev var något på kretskortet som smällt ner! Inga varningslampor lyste och då var det inte någon oro, enl Alde.
Vi hann träffa Kathrin från kvällen innan och sa Hej då innan hon fortsatte söder ut.
Vi åkte några kilometer vidare bort till Tornehamn. Min tanke var att, den här gången måste jag hitta fram till Rallarkyrkogården. Tredje gången gillt eller vad brukar man säga. 
Parkerade vid Informationstavlan, längst ner i högra hörnet på bilden och gick utmed den prickade stigen, över vägen, upp för en brant backe.
Hur svårt ska det vara?

Kom först upp till det lilla kapellet och tog en titt inuti, lika fint som förra gången.

Det finns inga skyltar som visar var man ska gå till Rallarkyrkogården, i alla fall har jag aldrig hittat någon. Jag valde en av stigarna, igen!
Över stock och sten, hoppa hit och dit, Varför, tog jag den stigen?

Efter cirka 30 minuters irrande kom jag ut på breda stigen, som jag tidigare hade börjat gå på, men vände eftersom den drog iväg åt fel håll, enl mig. Med facit i hand skulle jag ha fortsatt att gått på den. 

Till slut kom jag fram och kunde läsa om bland annat legenden Svarta Björn, som syns stående i dörröppningen. Hon kom vandrande på rallarvägen från norska fjorden och sökte arbete som rallarkocka. Kvinnan som ingen riktigt vet var ifrån hon kom, vem hon var eller vad hon hette. Det sägs att hon kan ha hetat Anna Rebekka Hofstad. Hon fick sitt namn Svarta Björn av en same på grund av sitt svarta hår, mörka ögon och atletiska byggnad. 
Hon dog ung, bara 22 år, kanske blev hon ihjälslagen av en annan kokerska på grund av en man eller dog hon av tuberkulos. Ingen som vet om hon blev buren till Rallarkyrkogården och begravd under ett av korsen. Kanske kanske inte. 
Det finns en minnessten utanför kyrkogården, som släktingar tillsammans med SJ och Norske Stadsbaner har placerat till minne av Anna och legenden Svarta Björn.
Totalt är det cirka 170 personer varav 70 är barn, som vilar på platsen. Många rallare omkom i olyckor men 1901 var det många som dog i Tyfusepidemi

Ett litet kapell finns också.

Precis bredvid kyrkogården går så klart malmbanan med sina 750meters långa malmtåg, 68 vagnar, 6800 ton, ett tåg i timmen med full last till Narvik och tomt tåg tillbaka till Kiruna.

Vägen dit tog mig cirka 45 minuter medans det gick på cirka 25 minuter tillbaka.
 Så om någon av er har tänkt ett besök till Rallarkyrkogården, håll er på den breda stigen, vik inte av från den. 

Trevlig Alla Helgons helg

Kram Yvonné