tisdag 29 september 2026

Schweiz Del 4 ...

 Nu har vi då kommit till dagarna 5 - 9 på resan. Vi dukade upp för frukost ute i solen. Vilken dag det skulle bli, då det redan hade blivit varmt. 
På parkeringen började det fyllas på med bilar, många vandrare som ville upp tidigt på berget.




Lunch och middags planer görs upp när Jakob´s syster o son kommer. Vi lämnar Pitch och Gabi i Krummenau och åker tillsammans med familjen upp till Schwägalp. 

Nu när det pågår stora renoveringar av cabinen är det lite rörigt framför hotellet. Bakom det gamla hotellet finns en stor parkeringsplats och en sektion avsedd för husbilar. Stora platser och kanske att man kunde få el, nu minns jag inte riktigt och priset 18Fr, men vi parkerade för några timmar. Säntisbahn går upp från Schwägalp till Säntis 2400m. Fast nu har cabinbanan varit avstängd för reparation, man byter ut vajrarna och har gjort en ny mast osv. Det räknas med att öppning sker på senhösten i år 2026. 


Det fanns många vandrare som tog sig upp till toppen trots att topprestaurangen var stängd. Vi nöjde oss med att se berget från dalstationen. Och åt en god lunch inne på restaurangen.


Några av rätterna som valdes.





Medans familjen satt och pratade, gick jag runt och tittade. Passerade ett rum där det satt en grupp och joddlade, det lät väldigt allvarligt.


Det var fortsatt fint väder ute och jag gick ut för att njuta av allt.



Den runda ringen, som syns i gräset är platsen där man har Schwägalp-Schwinget. 
Det är en brottningsfestival, som äger rum där och är Schweiz mest prestigefyllda bergstävlingar.
I den stora ringen har man tre mindre brottningsringar, på vardera 12-14 meter i diameter. Dessa ringar fylls på med 15cm färskt kompakt fuktigt sågspån, packas hårt med vägvält, för att dämpa fallet när de kastar runt varandra. Brottarna har ett par speciella kortbyxor av lin/hampa, utanpå sina vanliga kläder. Byxorna har ett insytt läderbält, så brottarna får ett bättre tag i motståndarens byxor och kan kasta runt varandra. Nästa tävling är den 15 augusti 2027 och redan nu är sittplats biljetterna slutsålda, kvar är ståplats. Det byggs upp stora läktare för den stora åskådarmassan på 12000 personer. Det skulle vara roligt att vara där och titta. 
Schwaegalp-Schwinget


***

Efter den långa trevliga lunchen, åkte familjen hem och vi fortsatte till ett ställe där Pitch o Gabi redan hade checkat in.
Käse-Restaurang Berghof Ganterschwill. berghof-ag.ch
Det är en restaurang och gård med egen ost och smör tillverkning, vacker utsikt, rum för övernattning och några platser för husbilar. Man kan tömma toa genom att lyfta upp ett lock i gruset lite meckigt men det gick bra, fylla vatten, dusch o toalett finns också. Priset, ja det har jag totalt missat att skriva upp men jag tror det var runt 20Fr?




 Chefen Melchior, klädd i typiska schweiziska kläder. Han är även Oberjodler i joddlarklubben, vilket betyder att han är den som leder joddlern. En kort video och svårt att höra då somliga pratar hihihi
På kvällen åkte han iväg för att uppträda med joddlarklubben och tog med sig de stora klockorna. 








Vi fick en riktigt mysig kväll tillsammans med två tyska killar medans solen gick ner bakom bergen.
Självklart åt vi ostfondy. 







***

Denna Schweiz resa har bara handlat om att träffa familjen och våra vänner. Från början var tanken att Jakob skulle delta i två klassträffar och däremellan skulle vi åkt över till Italien. Vilket så inte blev, vi fick korta ner resan, ska berätta om det senare. 
Så efter den kväll fortsatte vi följande dag till en annan del av landet, orten Unterägerie, med den fina Ägeriesee. Där mötte vi upp Hedy och åkte uppför berget till ett rehabcenter för att hälsade på Armand. Han hade råkat illa ut stackarn, först en operation i benet och sedan föll han och slog upp den tidigare operationen. Nu har han ett tuff tid framför sig att komma på benen igen. Det blev ett annorlunda sätt att träffas på, fast lika trevligt som annars när vi ses. Nu håller vi tummarna att han tar sig tillbaka.




Natten tillbringade vi på Ricken pass, ett litet pass på 790m, den vägen förbinder Toggenburg med Lindtdalen.


Vi stannade bara i en parkeringsficka och fick sällskap av långtradare och personbilar. Trots att vi stod så precis utmed vägen, var det ingen trafik på natten och vi sov så gott. Vägen som går upp i skogen, höger i bild. Följer man den kommer man upp till flera restauranger, Alp Rittmarren och Alp Egg, det finns flera där uppe, beror på hur långt man vill vandra. Där uppifrån har man fantastisk utsikt över berg och sjöarna. Jag tyckte vi kunde ta en tur dit upp men det var lite för sent på kvällen för att vi skulle hinna tillbaka innan det blev mörkt. Jakob som har varit där uppe en hel del visste hur vägen såg ut dit upp och hur långt tid det skulle ta för oss att gå. Står det 1 timme på en vägvisare, brukar vi lägga till hälften, alltså 1,5 timmar. Man ska absolut inte starta en vandring när klockan är 18 på kvällen. 




***

Följande dag var vi tillsammans med familjen.




På kvällen gick vi runt i de gamla delarna i Wil, då hade temperaturen blivit lite mer lagom, än det var på dagen.









Ännu en dag gick mot sitt slut och vi fick se ytterligare en vacker solnedgång.
Följande morgon vaknade vi till lite smatter på taket, det regnade. Vi skulle ha lunch tillsammans med hela familjen uppe i orten Kirchberg, på restaurang hotel Toggenburgerhof. Riktigt bra mat serveras även där. Tänk vad jag saknar sådana där tallrikar med massor med sallad.



Så efter nio dagar, var det slut på vårat besök i Schweiz för denna gången. Längtar redan tillbaka och det är roligt att tänka på att vi har en kommande födelsedag nästa år som vi skulle vilja åka ner och fira, Jakobs syster som fyller 90 år.
Fast innan vi rullade över gränsen tillbaka in i Tyskland, köpte vi med oss några bitar av olika sorters ostar. Visst är det fina mönster på ostarna.



Vi fortsatte in till området Schwarzwald och inlägg kommer.

Kram Yvonné 
























3 kommentarer:

  1. Vilket underbart väder ni verkar haft.
    Att se solen försvinna bakom bergen måste vara en magisk upplevelse.
    En annan upplevelse måste vara att passera ett rum där folk sitter och joddlar. Själv skulle jag nog ha svårt att hålla mig för skratt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har haft ett kanonväder, vilket är ett stort plus för att man ska få se bergen så klara. När du nämner joddlar och skratta. Minns första gången jag fick uppleva det, var i en alpstuga när vi var nere och åkte skidor 2012. Satt inne för att äta lunch, i rummet rakt framför mig satt en gubbe med filthatt, han såg ut att sova. Plötsligt började han mummla och flera personer anslöt till detta mummel som sedan visade sig vara joddel. Gissa om jag skrattade hahaha De som joddlar har inte direkt något ansiktsuttryck, mer som stoneface, tror att det gör mycket.

      Radera
  2. Vad synd att ni fick korta ner resan, men ni hann ändå med det viktigaste: att träffa familj och vänner, och köpa hem lite ost. Jag älskar ost så jag hade nog trivts i Schweiz bland ostfondy och bergsvyerna förstås.

    SvaraRadera