fredag 9 februari 2018

Korea ...

Det har nog inte gått någon förbi att det idag är OS invigning  i
Korea.
Vi har suttit och tittat på invigningen och visst är det pampigt och vackert. Vilket jobb det har lagts ner på logistiken för att få allt att passa ihop. Det var en lång trappa som flickorna fick springa upp för med elden, pust, nästan att jag kände mjölksyran komma i mina ben hihihi.
Nu blir det mycket sport att titta på, för de som gillar det. Hoppas att det blir fina tävlingar och utan doping eller är det för mycket att hoppas på.

***

Syd-Korea,
 där var vi på besök hösten 2000. Vi har ett par goda vänner, där maken H, under en tid arbetade och då bodde dom i Seoul. Vilken tur man har ibland att kunna få den möjligheten att besöka sina goda vänner, så som vi hade då. Hela tre veckor hade vi tillsammans och dom hade gjort upp ett fantastiskt program för var dag. Seoul var ju en enorm storstad, idag är det nog runt 10-11 miljoner invånare och mycket mer med omgivningarna.
Det som var allra allra mest spännande på alla tänkbara sätt och vis. Det var när vi fick följa med till H´s arbetsplats i Panmunjom, DMZ, demilitariserade zonen, som är på 38:e breddgraden. Zonen som delar Korea i nord och syd, är 248 km lång och 4 km bred.
Där bodde vi ett par dagar och fick specialvisning av allt.
Vi hade fått stränga direktiv av H, hur vi skulle förhålla oss när vi gick omkring tillsammans och tittade. Uppe på en av byggnaderna vi stod på, fanns det stora kikare och vi tittade över till nord. Där stod vakten utanför den stora paviljongen och när han såg att vi stod där, gick han efter sin kikare och tittade tillbaka på oss. Då ville man ju vinka men det var absolut förbjudet. Självklart höll vi fingrarna i styr, inte ville vi orsaka en eldstrid eller vad som nu kunde ha hänt.
 Man kan ana vakten vi tittade på, som står där röda pilen är.
I de blå konferens husen, går gränsen, halva huset nord och andra halvan syd.
Väldigt speciellt att gå runt i det huset/rummet med bordet, som en hel del förhandlingar har skett.
Hela nätterna spelades propaganda musik i nord, så högt att man nästan kunde jämföra det med en konsert. Inte lätt att sova kan jag berätta.
Vi gjorde även ett besök i den 3:e Infiltrationstunneln som upptäcktes 1978. 
Den kommer upp endast 12 mil norr om Seoul. 435 meter in i syd och resterande 1200 meter är inne  i nord. Tunneln ligger 73 meter under marken, kändes väl lite si så att gå i en tunnel som var 2 meter bred och lika hög, tur att man fick låna hjälm. Det lär finnas 9 tunnlar, men alla är ej funna. 
Ja hela detta område var konstigt spännande obehagligt och många många funderingar följde med oss därifrån.

Nu får vi följa OS på tv och tänka tillbaka på våran resa.
***
Oj Godmorgon lördag, vilken härlig OS morgon vi vaknade till.
Charlotte Kalla tar GULD; Grattis till henne.

Kram
Yvonné




7 kommentarer:

  1. Ja det verkar vara tufft att leva där!

    GuldKram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det tror jag också att det är, allt känns så hemligt.
      Kram

      Radera
  2. Då förstår jag att det är intressant att följa tävlingrna och platserna där. Själva har vi inte ens satt på OS tv´n än.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi tycker det är roligt att se OS men följer det inte slaviskt.
      Kram

      Radera
  3. Tror nog att det ligger mycket i det du skrev om att inte dela med sig. Svårt att få en inblick i norra landet, allt är ju så hemligt. Vi såg några propaganda filmer och mycket folk finns det som tycks älska mannen vid makten. Det var en väldigt spännande resa och vi fick uppleva sådant som vem som helts, inte får.
    Kram

    SvaraRadera
  4. Så intressant att ha varit där! Då blir det ju liksom en annan dimension av OS, när man har varit på plats
    Kram

    SvaraRadera
  5. Måste ha varit en mycket intressant resa! Så klart minnena väcks till liv av OS.

    SvaraRadera