söndag 24 september 2017

Finland Del 9 Levi ...

Vilken rofylld plats vi hittade fram till, utmed älven.
Har en App i mobilen som heter "Park4night" i den har vi hittat en del platser att övernatta på.
Sedan hittar man så klart platser efter resans väg.
Här utmed älven fanns det eldstad och vindskydd, utedass och en tom vedbod.

 Jakob passade på att hämta vatten från älven och kasta på bilen,
 som var ordentligt smutsig efter våra grusvägsresor!
Bra att ha, en rosa myggknottshatt hahaha
Flera renar såg vi lite här och där utmed vägarna.


***
Framme i Levi
Orten ligger i Finlands Norrland, i jämnhöjd med Kiruna och är Finlands största skid-aktivitets-område året runt. Inget öde skidområde här inte. Så som man kan se i Sverige på flera skidorter.
Kan tänka mig att det är kul på vintern då det finns 43 nedfarter och 26 skidliftar.
Molnen har fastnat på toppen.
Här fanns en väldigt fin golfbana. Vi fick info att den var tyvärr ganska blöt efter allt regnande. Då är det ingen ide att gå ut och spela som vi hade tänkt och dessutom var det duggregn. Visserligen finns det "inget dåligt väder, bara dåliga kläder". Men vi avstod ändå.


 Vilka stora timmerhus med väldigt stora stockar!

Fortsätter runt berget Levi och kommer till själva skidbyn.
En bit upp i backen ser vi ett stort hotell, dit linbanan gick.

 Även här en Half-Pipe, som är utgrävd i backen.
 Hmm undrar vart bilden på hela backen har tagit vägen? Ibland försvinner bilder på ett eller annat vis.
Vi rullade vidare i duggregnet och visst ser orten ut som skidorter gör. Här finns ett fint SPA som vi såg men stannade inte. Berodde mest på att jag började bli förkyld och då är inte SPA det bästa alternativet.
Kom så småning om fram till själva
Världscupsbacken.
Den 11-12 november 2017 är det Alpina Världscupens tävlingar för damer och herrar i Levi.
De vita i backen är stora snöhögar, som är övertäckta med plast osv.
Ifall att det inte kommer någon snö tills det är dags för tävlingarna i november. Ska detta räcka till hela banan och ett djup på 50cm! Ja för oss verkar det konstigt att det skulle räcka men vi är inga experter på snö. Bara att sätta sig framför tv:n när det är dags så får vi se.

Vi körde upp till toppen på Levi och passerade byggnaderna vi hade sett nerifrån orten.
 Sista biten blev lite smalare och molnet sitter fortfarande fast.
 Det som är så häftigt med berg och väderlek, är att det skiftar väldigt snabbt. Från att varit i molnet, så Sim Salabim, försvann det medans vi klädde på oss. Vilken tur vi hade.
Lämnade bilen på parkeringen nere vid restaurangen och gick upp den sista biten. Man kan köra ända upp och det går även att parkera bilen där uppe.
 Stolparna bakom Jakob såg vi inte när vi parkerade bilen, på grund av molnen.
 Dagg i tallbarren.

Uppe på toppen





 Vi såg snöhögen även uppifrån.

Flyget kom in för landning.
Man kunde åka upp eller ner med kabinen. Många kom upp och hade cyklar med sig och gav sig iväg utför backarna, DownHill.

 Dessa små svarta bär, Kråkbär, innehåller mycket vätska. Vi plockade en näve när vi var törstiga. Nu ska man kanske inte ersätta hela vätskeintaget med dessa bär då det har en viss påverkan på magen, laxerande hihihi


När vi kom ner till byn igen, åkte vi bort till den enormt stora
 Äventyrsbanan.
Den hade inte haft invigning när vi var där, kanske att den har kommit igång nu.
Läs på denna länk adventure-park
Ingen av oss har erfarenhet av sådana banor men kunde lätt konstatera att det var galet STORT.

 Man åkte ZipLine i 1km! Om vi har förstått det hela rätt.
 Flera våningar eller kanske man säger: olika höjder.



 Det var två stycken som var ute och testade och justerade ZipLine banan.
video
Själv kunde jag bara testa den som var lägst ner hahaha
Vi sa att OM vi kommer dit igen, ska vi testa denna Äventyrsbana hihihi
 Riddarsporrarna blommade fortfarande vackert.
 Det var inte någon lång sträcka vi åkte den dagen.
Hit, men inte längre norr upp i Finland åkte vi.

Kram
Yvonné




fredag 22 september 2017

Finland Del 8 Tomten ...

Imponerad av alla vandrare som kom med sina enorma packningar var vi allt. Speciellt när det var så pass regnigt.
Vill bara visa kontrasterna vi upplevde i skogen mellan bäcken
video
och forsen
video

Efter att frukosten och hundmötet var avslutat, fortsatte vi på grusvägen, ut till den något större vägen mot Käylä.
Hann inte långt förräns jag såg ytterligare en fors, där det var små öar med korta broar mellan. 
Stopp Stopp och vi svängde in.
Vilken mysig plats!

 Spångar som man kunde gå runt på mellan de små små "öarna"

video

Utmed forsen fanns en lång spång/brygga
bredvid ett litet litet rött hus

 Där träffar vi Leenan. Hon äger och driver detta pyttelilla cafe med den absolut vackraste arbetsplatsen vi har sett.
Vi kom dit på en måndag och då var det egentligen stängt. Det doftade kaffe och hon hade precis hällt ut de sista dropparna efter att några av byns gubbar varit förbi på morgonkaffe. Hon erbjöd sig att sätta på åt oss också men vi tackade nej. Det var hennes lediga dag och hon var påväg därifrån. Ändå lät hon oss komma in och titta.
Blev helt förälskad i detta lilla ställe.
Leenan var en supertrevlig glad svensktalande finska som bland annat hade bott i Mariestad.
Hon berättade att här hade det varit en fiskodling för lääänge sedan. Tyskarna hade varit i byn och eldat upp så gott som allt i byn, bara för att ryssarna inte skulle komma och ta det. Fiskodlingen brann ned men detta lilla hus klarade sig. Fiskodlingen byggdes upp igen och detta hus användes som förråd. Numera var fiskodlingen nedlagd och Leena driver cafe som hon öppnade i somras.

Har ni vägarna förbi stanna och njut av
Leenan Koskitupa.

***
Naturen där uppe var annorlunda mot tidigare, skogen var inte lika kompakt, mera vatten, kan man säga luftigare luft hahaha och lättare att hitta parkeringsplatser utmed vägarna.
Vi tar ut på E63/5 och kommer fram till 
Polcirkeln
Där blev det fikarast med resans godaste nybakade kanelbullar mums mums
Besök på toaletten och där fanns denna lilla virkade väska med ett antal kammar i, så man kunde snygga till sig hahaha
Passerade Kemijärvi, där solen bröt igenom de annars grå molnen.

Där började vi närma oss ett av resans delmål
Rovaniemi
Det vet väl Alla som tror på Tomten vad det är för ort.
Där på Napapiiri 
Bor ju Tomten

Nej inte denna Tomte Jakob
Nu skulle vi äntligen få träffa riktiga Tomten
Vi såg hans kontor på långt håll med text på taket
"Santa is here"

 Här är den magiska dörren in till Tomtens kontor hihihihi
Vi gick i en halvt upplyst gång där Tomtens släde stod.

Kom fram till den gigantiska stora pendeln som räknade ner tiden fram till Julafton.
 Nu var vi verkligen nära målet.
Plötsligt satt vi där i knät på Tomten. Nej inte i knät men dock på var sin sida om 
Tomten.
Så skulle vi önska oss något? Inte kunde vi komma på något så där hux flux. Men Tomten sa att det går bra att skicka brev till honom, vi hade tid på oss. Tack och lov, vilken tur hihihi
På vägen ut, såg vi just brev, som var uppsatta på väggen.
I övriga byggnader var det en hel del butiker med julsaker osv osv.
Nu har vi varit där och är nöjda med det besöket.
Tomtens Renar 
var ute och skuttade på vägen alldeles själva.
Från Rovaniemi åkte vi rakt norr upp på väg 934 utmed älven Ounasjoki.
Stannade på en plats utmed den, i orten Lohiniva
Här är kartan som visar hur vi har kört, från förra inlägget också.

Tänk att det finns sååå mycket att berätta om i
 Finland

Kram
Yvonné