lördag 1 mars 2014

Indiskt Brevpapper.....

Nu när jag håller på att göra egna kort osv. Kom jag ihåg att jag har mängder med brevpapper, som jag köpte under tiden jag bodde i Indien, uppe i Kashmir. Vid den rosa pilen, orten Uri.
Jag bodde alltså uppe i Kashmir och dit kom man med flyg från Delhi. Visst fanns det bilväg, man kan se det på bilden hur en väg slingrar sig långt där nere. Men vi fick alltid flyga till Srinagar. Hur lång tid det skulle ta med bil, har jag ingen aning om, kanske ett par dagar, beroende på hur vädret och vägen såg ut.
På den tiden, 1995-96, fanns inte dator i min värld. Utan då skrev jag brev, ett antal brev i veckan, hem till alla mina nära och kära i Sverige. Där uppe kunde man inte bara gå till posten och köpa frimärke och lägga på brevlådan och tro att det skulle vara framme någon dag senare. Undrar om det fanns en post över huvud taget i byn?
När brev skulle skickas iväg, fick man gå till företagets kontor och köpa svenska frimärken och klistra fast på brevet. Svenska frimärken i Indien? Jo det var så man fick göra. För sedan lades breven i en stor resväska som "någon brevbärare" hemvändande, semesterfirande anställd, fick ansvaret att ta med sig hem till Sverige. Resväskan, var guld värd och gud nåde om den skulle råka komma bort på vägen innan den nådde Sverige, hemska tanke! Väl i Sverige lämnades väskan till huvudkontoret och breven skickade iväg därifrån. Eller så fick "brevbäraren" lägga breven på den svenska brevlådan och då kom dom också fram med den vanlig postgången. Då höll man tummarna att "brevbäraren" var pålitlig och inte glömde bort breven i sin egen resväska!
Samma sak gällde när man väntade på brev, vilket kunde gå lååång tid, lite beroende på när det kom någon från Sverige. Ibland kunde det vara långt mellan gångerna, speciellt när det inte var någon som reste från Stockholms området och inte fick med sig resväskan tillbaka. Det fanns ett annat alternativ och det var att breven sändes direkt till kontoret i Delhi och därifrån, kom upp med någon "brevbärare" som varit i Delhi.
Ja det var ett pusslande med brevskickandet hahaha.
Otroligt fina brevpapper fanns att köpa i Indien. Vill visa några av dem jag hade med mig hem.



Naturligtvis kuvert, som matchar brevpapperet.
Här är det små kuvert med guldsnöre runt och andra varianter på små etiketter.


Det här är ett fint papper tycker jag. Små små figurer på både baksidan och framsidan.
Även ett fint kuvert hör till.

Brevpapper med en Marionett docka
och en Marionettdocka som jag köpte i området Hauz Khas i Delhi

Tänk om jag ska ta och börja skriva brev nu och använda de fina papper jag har?

Trevlig helg
Kram
Yvonné









8 kommentarer:

  1. Ja det var tider det!
    Telegram skickades också när det var något speciellt!
    Fina brevpapper!
    Jag har en del handpapper, från branschen hemma. Inte så fina men vackra vattenstämplar har de!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det har du rätt i, telegram fanns ju också.
      Kram

      Radera
  2. Vilka fina brevpapper. Det var tider förr...när man skickade brev till varandra. Mer personligt blir det också. Och glada blir nog dom som får ett brev med ditt fina brevpapper:-)) Blev lite full i skratt när jag började läsa ditt inlägg:) Vi har sökt kartor i dag...o det första jag ser är en kart hos dej..haha Kramiz

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas ni fått tag i karta, den som jag visade är nog inte över det området ni söker.
      Kramiz

      Radera
  3. Låter som ett riktigt pusslande, men så kul det var när man fick brev eller vykort av en vän på resa. Spännande att bo och jobba därborta - ett minne och upplevelse för livet

    Sv : Tack - När vi hämtar bilen stannar vi nog i krokarna över helgen (om det skulle vara nåt som inte funkar…) så då kan vi höra av oss :)
    Kram

    SvaraRadera
  4. Vilket otroligt vackert brevpapper. Ja, nu är det sällen jag skickar vanliga brev. I ungdomen hade jag massor med brevvänner spridda över världen. Då var det spännande att titta i brevlådan. Inte lika spännande med inkorgen. Ha dé Elisabeth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med dig, inte är inkorgen lika rolig som att öppna ett riktigt brev.
      Kram

      Radera