onsdag 19 februari 2014

Sir Nogger....

Våran fina katt har blivit sjuk. Den senaste veckan har det varit ett antal resor till veterinären. Han blev lite kinkig med att äta och drack inte så mycket. En tur till veterinären så han fick vätska intravenöst. Det blev ytterligare två besök med vätske påfyllning.

 
Senast igår var vi och gjorde ett ultraljud över magen och det konstaterades att han har en kronisk njursvikt på sin vänstra njure. Den högra njuren har inga kroniska besvär men är något ljusare mot vad den ska vara.
Inget roligt besked alls, kan jag säga. Nu har han fått speciellt njurfoder men han vill inte äta så mycket, som han borde. Dricker gör han någon enstaka gång. Ja det förstår väl alla vad det resulterar i eller hur? Ett par dagar utan mat och dryck så orkar inte kroppen längre och katten dör. Tvångsmatning, är väldigt plågsamt att göra och det kommer jag inte att göra.

    Det blir tuffare dagar framöver. Hittills har jag haft ett par mer eller mindre sömnlösa nätter. Det snurrar mycket i huvudet.  Det är fruktansvärt jobbigt att besluta om och när, vi ska avliva honom så länge som han får i sig lite mat och vatten.
När han kommer och stryker sig mot mig och spinner och lägger sig bredvid, så är han ju som vanligt men jag vet ju att mat och vatten också behövs.
Tankarna på hur det var när våran Tirra blev sjuk kommer såklart fram. Det var vid den här tiden för 4 år sedan och det känns som  igår.
Skönt att Jakob kan vara hemma medans jag är på jobbet och gör mitt bästa att inte gråta när jag är där!
Nu ska jag titta till Nogger igen.
Kram
Yvonné

6 kommentarer:

  1. Usch så tråkigt!
    Lider med er!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Usch så tråkigt,vet hur det känns för vi har haft 3 st Perserkatter genom åren!!
    Den sista fick vi ta bort bara 15 mån gammal,han hade utvecklat CoronaVirus!!
    Och det blir FIP,en obotlig sjukdom hade vår fina Perser just fått,Hemskt !!
    Man blir så fäst vid dom,den sista gillade oxå att va med i Bobilen...
    Hoppas det går bra med er Nogger,men man vet ju aldrig ???
    Det känns så hemskt att ta bort ett djur,de blir en familjemedlem ju !!

    Ha det gott ändå,vi tänker på er/Kram

    SvaraRadera
  3. Det är aldrig roligt när det är sjukdom i familjen. Sköt om er så gott det går. Kram

    SvaraRadera
  4. Nej vad tråkigt. Det är så himla svårt att ta beslutet om man ska avliva eller inte. Ena dagen tycker man dom är pigga och nästa kan dom vara sämre igen. Förstår er vånda och tänker mycket på er. Många kramar från Anders och Birgitta samt Alonso och Simone.

    SvaraRadera
  5. Nej usch vilken hemsk tid ni har framför er, lider med er/ kram

    SvaraRadera
  6. Kramar till er.
    Lena

    SvaraRadera